Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angenäm och underhållande
sällskapsmänniska, kanske icke för alla, men
för de utvalde. Och sådan är han än
i dag för den för hvilken noterna
icke äro tomma tecken, hvilka intet
betyda, i stället för ett chifferspråk, till
hvilket det gäller att äga nyckeln.
Normans kvartett var äfven den vacker och
underhållande, ehuru hans konversation
är mer belefvad och bildad än kryddad
af det fina attiska saltet. Ett ord till
våra förläggare. När få vi en
Ber-wald-, och när en Norman-upplaga?
Hr Aulin startade lyckligt med sin
nya prkester, i hvars leder man såg
åtskilliga ansikten, välbekanta från
hof-kapellet — är detta riktigt? På så
vis ha vi ju icke fått någon ny stående
orkester. Programmet upptog symfoni
af Beethoven, n:o 4, och Berwalds
symfonie sérieuse, dessutom symfoniska
variationer af César Franck, med piano,
speladt af hr Stenhammar, samt en
ouvertyr af Peter Cornelius, samtliga
kompositioner bra utförda. Hr Aulin
har energi och den bästa vilja att låta
oss få höra både
gammalt och nytt; hans
konserter komma nog att
bli intressanta.
På årets första
sym-fonikonseit lät hr
Henneberg oss få förnya
bekantskapen med
Sibe-lius’ symfoni i e-moll,
som för ett par år
sedan väckte så mycken
uppmärksamhet på den
finska Pariserorkesterns
konserter. Symfonien
återhördes med stort nöje.
Den finska
stämnings-poesi, folkton, som
mångenstädes i densamma
liksom i Sibelii andra
verk framträder är
originellt och kärnfullt
behandlad och sätter en
egenartad frisk färg på
detta verk. I det hela
talar emellertid Sibelius
icke munart utan de stora
mästarnes internationella
språk. Beethovens anda
var där tydligast
förnimbar kannske i scherzot.
För öfrigt var Sibelii
alltigenom framträdande
intressanta rytmik hans icke minst
tilldragande egenskap. Finland har,
såsom jag visst någon gång förr haft
anledning påpeka, nu fått en
lifskraf-tig, ny tonkonst och Sibelius är dess
mästare. Liksom förra gången hans
symfoni gafs, var äfven nu min tanke:
ändtligen en människa, som har
något på hjärtat och som kan uttrycka
det. Man har funnit honom bisarr,
A. Blomberg, foto.
FRU’EMMA ME1SSNER I SJÖKADETTEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
