Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Drott, »Seven feet» och några andra.
Dessa senaste blad äro nämligen från
raderingssynpunkt en konsekvent
fortsättning på bladen från 1890-talets
midt, någon gång med en liten tillsats
af nyckfullhet. Om någon ny epok
i konstnärens utveckling vittna de
tillsvidare icke.
Född 1860 har Zorn helt nyss
öfver-skridit fyrtioårens middagslinje, och står
alltså i den fulla blomstringen af sin
talang. Icke dess mindre har han
medhunnit en jätteproduktion — enbart
som etsare. Nationalmusei katalog
öfver hans raderingar upptager för
närvarande no. blad, men ändå
torde ett 30-tal saknas i
samlingen. Om jag nu till allra sist skulle
göra ett försök att sammanfattningsvis
konstnärligt karaktärisera detta »oeuvre»,
så vill jag genast bekänna att jag
är fullt medveten om svårigheten i
denna uppgift. Som utöfvande
konstnär tillhör Zorn de irrationella
storheterna, hvilkas egenskaper det som
bekant ej är lätt att exakt bestämma.
Alltsedan han nådde sin fulla mognad,
är det som om all metod, all skola
vore bortblåst ur hans arbeten. Man
märker sällan eller aldrig spåren af
förarbeten, af ansträngning, af reflexion.
Medan andra moderna etsare nedlägga
det ihärdigaste studium på växlande
förfaringssätt för att därigenom uppnå
växlande effekter, så nöjer sig Zorn
med den vanliga eau-fortens enkla, rena
skrift. Jag erinrar mig en eller
kanske två kallnålsetsningar af honom, och
dessutom två små blad, tryckta på
mjuk grund — annars alltjämt den
enkla linieetsningen sådan Rembrandt
utöfvade den, men handterad med en
frihet och ett mästerskap som i vår
tid icke öfverträffats. Han har lärt
sig den skriften och den räcker till.
Tekniskt sedt skrifver han ner sina
bilder ungefär som en affärsman
affat-tar ett telegram; det måste vara kort,
men otvetydigt och uttömmande.
Själf påstår Zorn att orsaken till
hans enkla, rättframma teknik är hans
lättja. Han är nämligen högfärdig nog
att inbilla sig att lättjan är hans
svåraste fiende bland dödssynderna. Man
torde emellertid kunna drista sig att
antaga, att han fått sin teknik icke
från satan, utan från annat håll. Det
han kallar lättja, det kan man kanske
med ett riktigare namn kalla för
obetvinglig konstnärlig energi. En
impression så stark och personlig som hans
kan ej tåligt finna sig i omvägar och
omsvep, den behöfver sin motsvarighet
i en skarpt och direkt gifven expression.
Med hvilken makt ,och på hvilka
vägar den förra sedan tvingar fram
den senare, det är ett problem som
nog kan uppställas men knappast lösas
— troligen icke ens af konstnären
själf. Medan jag i Nationalmuseum
som förberedelse för dessa rader
åter-upplifvade mina intryck af Zorns
etsningar, kom jag att bland annat se på
den lilla Cigarettrökerskan litet
närmare än jag gjort någonsin förr.
Starkare än någonsin slog det mig då, hur
hopplöst det är att i Zorns bästa
etsningar söka efter metod, skola,
medveten procedur. Hela bladet är en
samling linier, energiska eller mjuka,
af hvilka ingen enda för sig tyckes ha
någon medveten eller ens begriplig
uppgift att fylla, men som tillsammans
bilda detta underbart liffulla och muntra
uttryck. Knappast en kontur i hela
det vackra anletet, de spelande ögonen
utan en enda fast linie, den leende
munnen mjukt och säkert tecknad, icke
i men bakom några skuggande
penndrag! Det hela är ett trolleri på samma
sätt som vår egen vision af
yttervärlden är ett trolleri, oförklaradt trots all
vår vetskap om spegelbilden på
näthinnan.
De högsta och sublimaste formerna
af konst uppnås nog af de konstnärer,
hos hvilka den medvetna viljan och
den omedvetna lifsenergien harmoniskt
komplettera och stärka hvarandra. Hos
Zorn är den omedvetna och spontant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
