- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
723

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÖDÄR.

I lappmarkssocknen, vid Ollas torp,
där stugan ligger i dungen,
flög nyss ur snåret en ensam korp
och seglade tyst öfver ljungen.

Med tunga vingslag mot skogens bryn
han flög öfver tjärnens vatten
— i väster bleknar den röda skyn,
snart kommer den mörka natten.

Det hviner en vind och det blåser en

storm

kring stugans murknade knutar,
den rifver molnen med gny och gorm
i slitna trasor och klutar.

I lyan tjuter en svulten lo,

i hultet en hare hyar,

och månen kastar kring myr och mo

sitt glitter ur brustna skyar.

Ur stugan ljuder en sakta låt,
som väfver sig in med stormen,
af hösten fick den sin kväfda gråt,
af forsens fall fick den formen.

Som säfvens sus och som vassens hvin
som vågens vaggsång i viken,
så steg den nynnande melodip
mot tindrande stjärneriken. *

*



Vyssa, vyssa, liten kind.

Ute blåser nordanvind.

Far har gått att hämta mat,
mycket mat i stora fat,
kommer snart tillbaka
med en pepparkaka.

Säfven susar, vågen slår,
vinden hviner, vaggan går.

Gud, som hafver barnen kär,
äfven ditt bekymmer bär,
vet hvad du behöfver
— hungern går väl öfver.

$

Men på husets förstutrappa

satt en man med handen mot sin

panna.

kände ej hur kölden bet sig
in i skinnet som en glödgad knif.

Satt där i sin slitna kappa,
hatfullt stum som den som vet sig
ha allt skäl att allt förbanna,
öde, Gud och lifl

Mumlade med torra läppar,
medan febern rasade i kroppen:

— Herre, säg hvad jag förbrutit,
är det snart ej nog med köld och nöd?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0950.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free