Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flertalet af dem stå i rader på
museerna, uppstoppade samt med
påklistrade latinska etiketter. •
Darvinismen med sitt naturliga urval
och allt det där lät ännu en gång
zoologiens studium flamma upp till en
världsfråga. Men nu har man måst
plocka fram mikroskopet, och man
arbetar sig samvetsgrannt skallig vid
ned-skrifvande af en afhandling om
blom-krukmaskar.
Den berättelse i Djungelboken, som
man kan säga i sig innefattar Kiplings
hela lefnadsfilosofi, hans fräna
världsförakt och hans längtan till det
oupp-hinneliga är Purun Bhagats underverk.
Aldrig har exotismens romantiker varit
så sig själf som vid skildringen af den
förnäme hinduen, den statskloke
premiärministern, som ryckt upp sitt land
till välstånd och lycka, som tjusat
Lon-donsocieteten med sin melodiska,
behärskade stämma och med sina
förståndiga, sparsamma ord och hvilken
på sistone vänder all världens
härlighet ryggen för att blifva en namnlös
och kastlös tiggarmunk, den där afstått
från alla ägodelar, alla önskningar, allt
hopp och all fruktan för att vandra hän
mot Rajputanas fjärran berg att i stilla
betraktelser finna det absoluta, urordet
till gåtan.
»Bakom honom i det han gick
genom stadens gator med ett antilopskinn
och en staf med messingskrycka under
armen och en tiggarskål af brunt
po-leradt coco de mer i handen, barfota,
ensam, med ögonen fästade på
marken — bakom honom saluterade man
på bastionerna till hans lycklige
efterträdares ära. Purun Dass smålog. Allt
det här var förbi, och han hyste för
det hvarken mer motvilja eller mer
intresse än en hvar hyser för en färglös
nattens dröm. Han var en Sunnyasi,
en husvill, vandrande tiggare, beroende
af sin nästa för det dagliga brödet, och
så länge en brödbit finnes att dela i
Indien svälter hvarken präst eller tiggare.
Han hade aldrig i sitt lif smakat kött
och till och med fisk sällan. En
fem-pundssedel årligen hade varit
tillräcklig att betäcka hans personliga utgifter
för kost under hela den tid han
oinskränkt disponerade öfver millioner. Till
och med under sin lejontid i London
hade han haft för ögonen sin dröm
om tystnad och frid — den långa,
hvita, dammiga indiska vägen med sina
spår af fötter öfverallt, den oafbrutna,
långsamma trafiken och den skarpt
luktande träröken, som ringlade sig fram,
ringlade sig upp under fikonträden i
skymningen, då de vägfarande sutto
vid sin aftonmåltid.»
Ett egendomligt förhållande råder
med The light that failed, hvilket
arbete i likhet med Kiplings flesta
förefinnes i en ganska god öfversättning,
som inan gifvit det meningslösa
namnet: »Mörker» i stället för det orda-
granna: »Ljuset som svek».
Då denna bok först utkom i något
nordamerikanskt Magazine framställde
läsarne den egendomliga massanhållan
till författaren att han måtte låta det
sluta lyckligt och återgifva Dick hans
förlorade syn. Men ännu
egendomligare var det att Kipling gick denna
önskan till mötes. — Den i8gr
utkomna bokupplagan framställer dock
saken såsom Kipling utsprungligen
tänkt sig den — Dick får aldrig Maisie,
utan Dick får dö i hetaste batalj, i
mördande stridsvimmel, får dö i armame
på sin bäste vän,
The light that failed är den enda
roman Kipling skrifvit — allt annat
är klädt i novellens eller den bundna
formen. Ingen som ej själf
genomkämpat en roman kan skrifva en sådan
med den det upplefvades och den i
minnet sig fast-etsande hetta som
präglar så godt som hvarje sida i denna
bok Allt som står där är naturligtvis
inte- sant likavisst som att mycket är
sant som inte står där. Och det är
nog ofta så att man får hålla
skrift-ställarne mera räkning för hvad de
skrifvit än för hvad de ej skrifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
