Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1904 - En den vilda västerns skulptör. Af Arthur Goodrich. Öfversättning för Varia af B. H. B—nd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD MÅNADSSKRIFT.
ÅRG. VII. JANUARI 1904. N:Q 1.
EN DEN VILDA VÄSTERNS SKULPTÖR.
Ak ARTHUR GOODRICH.
Ofversättning för varia af B. H. B—nd.
der några år arbetade framgångsrikt,
men likväl med ständigt minskad håg
och lust för sitt yrke. Han trifdes ej
längre med sitt arbete, beslöt sig för
att studera medicin och valde i sådant
syfle St. Louis till vistelseort för sig,
hustrun och de fyra barnen, af hvilka
det yngsta, sonen Solon, var födt 1868
och endast några månader gammalt.
Omedelbart sedan husfadern absolverat
sin läkarexamen återvände han med sin
familj västerut till staden Fremont i
Nebraska, på den tiden en typisk
prä-riestad, där folk som tröttnat på att
draga aflägsnare västerut stannade och
slogo ned sina bopålar. Den nye
läkarens praktik växte raskt och som den
sträckte sig långt ut i vildmarkerna till
aflägsna boskapsherdegårdar, till
ensliga kojor ute på öde land och till
kringliggande indianläger, måste han
gifvetvis hålla en mängd goda hästar.
Sonen Solon inandades emellertid
under hela sina uppväxtår präriens friska
luft och blef till sitt yttre den sanna
typen af en vildmarkens son. Han
skickades i skola, men brydde sig föga
^tt Rousseau, om jag minns
rätt, har sagt att mannen
icke förr än han nått full
mognad borde arbeta
med hjärnan, och att
gossen och ynglingen
icke borde få tänka, utan skulle istället
lefva ett friluftslif, är en idé,
närbesläktad med satsen om torfvans förmåga
att fostra snillen, ett åskådningssätt, som
om det också ingalunda kan betraktas
såsom ofelbar vägvisare till storhet,
likväl är sundt och anslående och
skänker ett uppslag till min berättelse. —
På 1860-talet— "då den vilda västern"
ännu var ett af civilisationen oberördt
gränsområde till Förenta Staterna, då
indianernas sista, förtviflade strid tagit
sin början och människoblod färgade
prärien röd som vid solnedgång, då
människomuskler knötos hårda som den
af dem besegrade klippan, och då
ögonblickets ingifvelse ofta var lag —
be-gåfvo sig en ung dansk träsnidare
Borg-lum och hans hustru ut att pröfva
lyckan i det nya landet. De slogo sig
ned i Ogden i Utah, där mannen nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
