Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1904 - En den vilda västerns skulptör. Af Arthur Goodrich. Öfversättning för Varia af B. H. B—nd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DEN VILDA VÄSTERNS SKULPTÖR
7
dieten blef i längden för dyrbar och
att kläder äro förgängliga ting.
Slutligen satte han på sin dörr ett anslag:
"träffas i ateliern endast lördagar", och
begaf sig af att under veckans lopp
lefva bland de spanska indianerna och
spansk-amerikanerna ute i Saddleback
Mountains vilda bergstrakt, där han
skisserade allt han såg och där
han åt och sof i skogen tillsammans
med dessa laglösa horder af folk, som
där undandragit sig all civilisation. På
fredagen återträdde han hemresan och
var tillbaka i sin kammare i staden
innan folk ännu voro vakna på
lördagsmorgonen. Första lördagen kom ej
någon kund, men den följande
lördagen öfverraskades han af en knackning
på dörren. En ung man inträdde, såg
sig spörjande omkring i det tomma
rummet och frågade slutligen: "Är det
kanske ni som är artisten?" — "Ja-a."
— "Målar ni blommor?" — "Ja,
bevars." — Han både kunde och ville
måla hvad som helst. — "Jag har sökt
efter att få någon som kunde hjälpa
mig, och nu har jag just fått fatt i en
annan. Ledsamt för mig att jag inte
råkade er förut." — "För mig med",
kom svaret helt öppenhjärtigt. Efter
några minuters samtal presenterade sig
gästen som en från de östra staterna
till en skola i Santa Anna anländ
lärare. Han fortsatte: "Hvad skulle ni
ta för att måla mitt porträtt?" — "Kan
inte så noga säga." Affärsdetaljer voro
inte hans starka sida. – "Vill nigöra
det för fem dollars?" — "Ja-a." —
"Har ni mynt?" — "Nej", löd svaret
med ett mera humoristiskt än
besvä-radt tonfall. — "Nåväl, se här är tre
dollars i förskott." Och därmed gick
gästen. Detta blef emellertid början
till en lång och förtrogen vänskap.
Den kvällen åts i "ateliern" ett
festmål på skorpor och hafrevälling plus
några potatisar, som upplockats
utanför ett potatismagasin i närheten.
Följande lördag kom skolmannen åter,
åtföljd af två damer som önskade taga
lektioner i målning, hvilket inbringade
en dollar för hvarje lördag.
Fortsättande sina regelbundna utflykter till
bergstrakten, lyckades han på dessa
sina medel existera närmare ett års tid,
hvarunder han om och om igen
genomläste några gamla konsttidskrifter
han skaffat sig. Han hade nu börjat
längta efter vidsträcktare erfarenhet och
planmässiga studier. Hans vän
skolmannen rådde honom göra en
tafvel-försäljning, hvarför han öfverförde sina
skisser på duken och ansåg sig när
försäljningen afslutats vara rika karlen.
Men han behöfde likväl mer än de
sextiofem dollars, som utgjorde
beloppet af förmögenheten. Hans bror kom
honom härvidlag till hjälp, hvarefter
han hastigt och lustigt stufvade in sitt
pick och pack och begaf sig österut
s. korglum: strid mellan tjurar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
