- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
103

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1904 - Notarien Brandells död. Af Artur Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTARIEN BRANDELLS DÖD

103

garne och var med ens så vaken, att
hela hans föregående lif endast varit
en slummer i jämförelse därmed.
Hvarifrån kommo dessa tre ord,
denna tanke i hvilken han första gången
såg sin tillvaro som i det bländande
ljuset från en oväntad blixt.

Mitt enda lif!

För första gången fattade han
verkligen hvad det var, det, som han
alltid trott sig inse. Det var hans enda
lif, detta, som inom några timmar
skulle vara taget ifrån honom. Hans
oåterkalleligen första och sista
existens bland de millioner som
befolka världen. Den enda korta dag, som
hade beskärts honom att vara med om
i evigheternas evighet, skulle innan
solen gick upp nästa gång vara
oåterkalleligen förbi. Mänskorna skulle
vimla som förut, solen skulle
fortsätta att gå upp hvarje morgon som
förut, världen fullfölja sitt lif, som
om ingenting passerat — och den hade
rätt däri, ty ingenting hade ju
passerat.

Att detta skulle gå upp för honom
just i denna fruktansvärda natt, då
han kände, att hans enda lif redan
var förspilldt, förbi! Att denna blixt
skulle slå ned på honom endast för att
brädda hans själavånda till det yttersta,
då han likväl alltid vetat, att det
förhöll sig så, då han aldrig hade
räknat på någon extra tillvaro som kunde
skänka honom hvad han försummat
i den här. Och likväl hade han
försummat allt!

Notarien Brandeli hade icke sedan
sin tidigaste ungdom sysselsatt sig
med religiösa spörsmål. De
öfver-jordiska förhoppningarna hade
egentligen aldrig haft något fäste i hans
utåtvända och skeptiska sinne. Han
hade gifvit upp dem nästan utan att
själf känna det. Vid tjugofem års
ålder var materialisten i honom ett f a i t
a c c o m p 1 i. Själens odödlighet och
allt det där, tänkte han för sig själf,
•det är saker som ingen i grunden tror

på, därför att ingen kan föreställa sig
dem; för resten äro väl utsikterna
därtill minimala.

I natt ökade dessa tankar hans
frossbrytningar. Om han åtminstone kunde
säga sig ha lefvat detta korta
moment i tiderna som ställts till hans
disposition, men han hade endast
hackat sönder det, mödosamt och
likgiltigt gräft sig igenom det. Hvarför
hade han gjort sig så mångahanda
bekymmer och aldrig hängifvit sig åt
en enda dag med den lidelse och
be-kymmersfrihet som ensamt kunnat
göra hans flydda tillvaro mindre
meningslös.

Då notariens gamla städerska kom
in vid sjutiden för att taga ut hans
pjäxor till borstning, kunde hon icke
återhålla ett litet utrop af förfäran.

Brandell låg på knä i sängen med
vilda och stillastående ögon, askgrå
i ansiktet.

Hon vågade inte stanna kvar i
rummet utan telefonerade efter läkaren.
Då denne anlände var yrseln redan i
full gång. Doktorn konstaterade
genast lunginflammation i akutaste och
hopplösaste grad.

Notarie Brandell återfick aldrig mera
medvetandet. Doktorn sade sig
sällan ha hört någon tala så mycket i
yrsel. Han fantiserade om sina
tjänsteplikter, om förlorade tillfällen och
inbillade sig till slut att man tänkte
lef-vande begrafva honom, hvarvid han
blef så skräckslagan, att man måste
hålla honom kvar i sängen med våld.

Men därefter blef pulsen allt
svagare, hufvudet sjönk tillbaka mot
kudden, och det skred med lugna steg
fram emot slutet. Endast en gång
till satte sig notarien upp i sängen,
hans pupiller vidgades och till de
om-kringståendes förvåning yttrade han,
mycket långsamt:

Mitt enda lif!

Några minuter senare var det förbi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:28:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free