- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
141

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1904 - Fried. Krupp & C:o. En skildring af nutidens största industrianläggning. Af A. E. T. Olan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FR/ED. KRUPP & C:o

141

Då Alfred Krupp vid midten af
1800-talet såg den första framgången
komma, och då hans fabrik omsider
började sin utvecklingsbana under
gynnsamma förhållanden, växte snart
antalet af arbetare för hvarje år,
slutligen med en sådan hastighet, att
staden Essen bokstafligen ej längre
kunde rymma dem alla. Det är
faktiskt kanonkungens arbetare, som
skapat denna stads nuvarande välstånd,
då den ifrån att vara ett obetydligt
landsortssamhälle, utvecklats till en
folkmängd af 120,000 inv. af hvilka
25,000 utgöras af Krupparbetarne. Vi
anföra här några siffror belysande
Essens tillväxt, och huru den
sammanhänger med stålverken. År 1843 var
invånarantalet i Essen 7,000,
Krupparbetarne 99 stycken.
1855 12,000 inv. 693 Krupparb.
1864 31,000 » 6,690 »

1873 56,000 » 11,700 »

1885 65,000 » 10,000
1897 106,000 » 21,000 »

1900 120,000 » 25,000

Byggnadsspekulationen fann i
sådana förhållanden en gynnsam
jordmån. På femtio år tiodubblades
antalet af hus i Essen, men Alfred Krupp
fann snart, att denna arbetarskarans
oupphörliga ökande fordrade åtgärder
från hans sida, och han förstod att
leda byggnadsverksamheten i en ny
riktning, hvilken äfven senare visade
sig vara den rätta.

Inseende hvad bostadsfrågan
betydde för arbetaren kom han på den
tanken, att själf låta uppföra hem för
sina underlydande, det var med ett
ord, de första försöken i stor skala
att grunda Egna-Hemskolonier som
så togo sin början. Endast sparsamt
hade dylika saker förut praktiserats,
till största delen genom donationer,
då någon kapitalist grundat en
byggnadsfond för arbetare, såsom t. ex.
vid Pulhmans verkstäder i Amerika,
för att icke tala om en del af staten
i vissa länder anlagda arbetarbostäder

o. d. hvilka dock alltid haft en
kasern-eller barackprägel saknande ett
»Egna-Hems» individuella karaktär.

De Kruppska arbetare-kolonierna
äro uppförda efter de mest skilda
principer. Man har vid desamma användt
alla tänkbara system, dels för att
genom experiment utröna deras olika
nytta och kvalitet, dels beroende till
största delen därpå, att man i början
stod osäker och famlande inför detta
nya företag, och saknade den norm,
som sedermera blifvit gällande efter
åratals studier. De första husen som
firman byggde för sina arbetare,
benämndes »Meisterwohnungen» (1861
—62) och bestodo af tegel, omfattande
en våning, samt tak- och källaretager.
Dessa byggnader, som lågo i
fabrikens närhet, hafva numera jämnats
med marken genom stålverkens
tillväxt, men utgjorde på sin tid
föregångare till den 1863 anlagda kolonien
Westend med sina hundratals
bostäder uppförda i tegel och trä.

Efter ett tioårigt uppehåll återtogs
byggnadsverksamheten 1871—74, då
bostadsbristen åter inträdde vid
stålverken genom arbetarnes tillväxt, och
man sökte att afhjälpa densamma
genom uppförandet af barackbyggnader
af enklaste slag, för att, som Krupp
sade: »tjäna fattigt folk och de
familjer, som måste spara, så att de till
billioaste pris kunde bo ordentligt».
Dock nöjde man sig ej med dessa
primitiva hus, utan anlade efter hand
en del smärre kolonier med fristående
byggnader, så att Fried. Krupp, då
den första stora byggnadsperioden
af-slutades, disponerade öfver 2,700
arbetarbostäder med 2—4 rum hvardera.

På 1890-talet då excellensen Krupp
blef kanonkung i Essen, och genom
sin energi dref upp stålverken till den
nuvarande höjden, kom byggandet in
i ett nytt skede och snart reste sig tre
nya arbetarstäder i trakten kring
fabriken, Alfredshof,
Frie-drichshof och A11enhof, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:27:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free