- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
157

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1904 - Doktor Becks och professor Fjeders system. Af Edgar Allan Poe. Försvenskning af S. L—r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOKTOR BECKS OCH PROFESSOR EJ EDERS SYSTEM 157

anda af besynnerlighet, som allraförst
kom mig att återgå till min
ursprungliga tanke på »det milda systemet»
med ty åtföljande förmodan, att
Monsieur Maillard velat föra mig bakom
ljuset tills efter middagen, på det att
jag icke skulle erfara några
obehagliga känslor under måltiden
därigenom, att jag visste mig sitta till bords
med dårar. Men så kom jag i håg,
huru jag i Paris blifvit underrättad
om, att provinsboarna i södern vore
ett särskildt excentriskt släkte med ett
betydande antal antikverade
föreställningar och när jag se’n kom i
samspråk med åtskilliga medlemmar af
sällskapet, blefvo mina farhågor
ögonblickligen och till fullo skingrade.

Själfva matrummet hade, ehuru
visserligen tillräckligt bekvämt och af
goda dimensioner, dock ingenting af
för mycken elegans öfver sig.
Golfvet var t. ex. icke mattbelagdt,
men i Frankrike reder man sig ofta
matta förutan. Därtill voro
föns-terna utan gardiner. Luckorna voro
slutna och säkert fastade medelst
järnstänger, som sutto diagonalt — efter
samma princip som på våra vanliga
butikluckor. Jag såg att rummet i
själfva verket upptog en af byggnadens
flyglar, och således funnos där fönster
på tre sidor af parellelogrammen,
medan dörren var till finnandes på den
fjärde. Det fanns inte mindre än tio
fönster tillsammans.

Bordet var praktfullt dukadt. Det
var lastadt med silfverpjäser och mer
än lastadt med delikatesser.
Öfverflö-det var absolut barbariskt. Där fanns
mat nog till att välpläga ett släkte af
jättar. * Aldrig i lifvet hade jag
skådat ett så slösande, så ohejdadt
hopande af denna världens goda saker.
Emellertid syntes det råda föga smak

* Originalets »the Anakim» syftar
förmodligen på en kanaanitisk folkstam med
detta namn, boende uppe bland bergen
och af legenden skildrad som en ras af
jättar. Öfvers.

i anordningarna, och mina ögon, som
voro vana vid ett diskret ljussken,
kände sig sorgligt förolämpade af den
öfverväldigande glansen från en
myckenhet vaxljus i silfverkandelabrar,
placerade på bordet — och för resten
öfverallt i rummet, där det varit
möjligt att finna någon plats. Åtskilliga
lifligt verksamma tjänsteandar skötte
uppassningen, och på ett stort bord
i bortre ändan af rummet sutto sju
eller åtta personer försedda med
fioler, pipor, basuner och en trumma.
Dessa varelser misshandlade mig tid
efter annan under måltiden med en
oändlig mångfald af ljud, som skulle
föreställa musik, och hvilka tycktes
bereda stor förnöjelse åt alla de
närvarande med undantag af mig själf.

På det hela taget kunde jag inte
låta bli att tänka, att allt hvad jag såg
låta bli att tänka, att hvad jag såg
var bra nog bisarrt — men världen är
nu en gång sammansatt af alla
möjliga slags människor med alla
upptänkliga idéer och alla sorts
konventionella plägseder. Dessutom hade
jag rest så mycket, att jag blifvit en
fullgod adept af satsen n i 1 a d m i
-rari, och jag intog helt kallblodigt
min plats på höger sida om värden.
Och alldenstund jag hade en
ypperlig matlust, gjorde jag rättvisa åt den
goda kosten, som bestods mig.

Konversationen var under tiden
lif-lig och allmän. Damerna talade som
vanligt en god del. Jag fann snart,
att i det närmaste hela sällskapet
bestod af väluppfostradt folk, och
Monsieur Maillard själf var då en hel värld
af godlynta anekdoter. Han tycktes
ingalunda ovillig att tala om sin post som
direktör för ett maison de s a n t é,
och till min stora öfverraskning var
allt som angick sinnesrubbning rent
af ett favoritämne bland de
närvarande. Det berättades en hel massa
roliga historier rörande patienternas
griller.

»Vi hade en gång en gynnare här»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:27:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free