Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1904 - Gamla japanska vapenrustningar. Af M. S. Hunter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA JAPANSKA VAPENSAMLINGAR
173
1 stället för hos oss brukliga
läderremmar begagnades för åtdragning och
fasthållande af rustningen långa
rull-lister eller rörformade bindor af siden.
Återstod nu blott svärd och dolk,
ko-ger och pilar, båge och krigsbanér, så
stod krigaren redo att injaga fasa i
fienden. En samling färglagda japanska
teckningar framställer daimion under
påklädningsproceduren, bland annat när
han, med de klumpiga handskarna
redan pådragna, stretar med att försöka
knyta sina björnhudsskor. Ett par
dylika skor finnas i samlingen. De ha
svarta lädersulor, stämplade med
chry-santhemum; öfverlädret utgöres af svart
björnskinn med hårsidan ut; en
oformlig men bekväm fotbeklädnad.
Äfven-ledes finnas i samlingen de gamla
bågskyttehandskarna, med en mycket
voluminös, vadderad tumme och två
fingrar på den högra och endast en
tumme på den vänstra handsken. Det i
ögon fallande otympliga sätt, hvarpå
dessa medeltidskrigare tvungos att styra
ut sig hade förmodligen sitt upphof
blott och bart i en personlig smak
eller nyck hos någon berömd storman
lik Yosi-iye, men hade af hans
konservativa efterföljare så troget iakttagits,
att traditionen efter att ha som sådan
varat under nära trehundra år,
slutligen 1331 petrificerades under form af
verkligt lagbud. Det i museet
förvarade harnesket från fjortonde
århundradet är mycket enklare än det nyss
beskrifna. Den visar hvad man kallat
den "runda" kyrassen, som gör intryck
af att vara helt och hållet röd,
beroende på den ymniga mängd af röda
silkessnodder som sammanhåller
lamellerna. Forna tiders japanska
silkessnodder bestodo ingalunda som vår
tids af hälften bomulls- eller linnetråd,
utan voro af rent silke af segaste och
starkaste slag och föredrogos i Japan i
de allra flesta fall framför
läderremmar. Den daimio som burit
rustningen i fråga ståtade med en halfmåne
mellan de begge stora kawai-bladen på
hjälmen och var svag för att se sitt
emblem eller fäderneärfda sköldemärke
anbringadt öfverallt där det möjligtvis
kunde anbringas, på kyrassen,
höftskenor och handskenor och framför allt
på hjälmen, där det pryder såväl de
uppstående små öronen som tjäna i
stället för
tinningskydd, som
ock på
framsidan, där det
sitter under ett
japanskt
forntida skriftecken,
betydande
"kämpe" eller
"krigsman".
Detla emblem
är den
Buddhi-stiska teckenskriften för
talet tiotusen.
Från den
vanliga japanska
trähinken har
man hämtat
såväl formen som
namnet på
"hinkkyrassen"
tillhörande
sextonde århundradets vapenrustning. Dess
hjälm visar en
senare tids
underliga smak
hos
vapensmederna. I stället
för
mässings-ornamentet i
spadform, halfmåne eller kawai-blad,
som enkla och dekorativa, under
århundraden blänkte på daimios
hjälmar, ser man nu sträfvan riktas på
att medels den mest vidunderliga
utspökning gifva krigaren ett
fasansfullt utseende. Nu får man skåda
grinande djäfvulshufvuden, med ögon
af glas och stora krokiga betar,
spetsiga öron och långa, krökta, förgyllda
RUSTNING FRÅN FJORTONDE
ÅRHUNDRADET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
