- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
174

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1904 - Gamla japanska vapenrustningar. Af M. S. Hunter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

VARI A

horn. Det hiskliga anletet inramas af
fladdrande lockar af grått tagel, och
en stor grå tagelkvast har intagit plats
som hjälmkamprydnad i stället för forna
tiders lejon eller drake. Det skall
glädja hjärtat hos den möderne
för-ståsigpåaren af konstväfnader att se
mönstret på den tjocka brokad, på
hvil-ken armpansaret och det undre
lårharnesket äro fastsatta. Botten i
mönstret framställer moln i det mjukaste
grått och silfver, och genom dessa moln
ser man den kejserliga draken slingra
fram sin dimmiga skepnad.

KENSKENOR FRÄN FJORTONDE OCH SEXTONDE
ÅRHUNDRADET.

Af samma slags styfva brokad
ut-göres en del af benets sidobeklädnad.
Benskenan är som alltid, af lackeradt
järn, det undre sidstycket däremot af
tjockt bockskinn, färgadt brunt, men
med några här och där kringspridda
jungfrusländor i skinnets naturliga hvita
färg. Det stoppade knäskyddet består
af snöhvitt bockskinn, madrasseradt i
sexhörningar, hvar och en med en
korsknut af röd silkessnodd i midten.
Jämnsides med dessa rustningar
förtjänar sättas en annan, ej i dessa
samlingar befinlig, nämligen den som för

omkring tre hundra år sedan bars af
prinsen af Tchni. Den utvaldes för
en amerikansk konsuls räkning af
Kiotos guvernör, såsom varande ett
vackert prof på forntida lackeringskonst.
Kyrassen är lackerad både ut- och
invändigt och på utsidan starkt förgylld.
Hjälmprydnaden utgöres af en röd
kam, på hvilken otydligt urskönjes en
lotusblomma i guld. Den lilla
sidenfanan eller baneret, på hvilket
fäder-nevapnet eller det af krigaren själf
valda sköldemärket var måladt,
bro-deradt eller inväfdt, bars ofta af
honom själf — på ryggen.
Banerstången stacks igenom en i kyrassens rygg
infäst ögla och stödde med ändan i
en vid midjan sittande dubbelhylsa.
Två stycken af de af Tatoni Babafrån
Japan öfverförda krigsrustningarna äro
på ryggsidorna försedda med dylika
öglor och hylsor. Från tolfte till
sjuttonde århundradet växte striderna i
antal och blodighet och fordrade allt
mer och mer bättre skyddande
rustningar. "De tre artiklarna" — hjälm,
bröstharnesk och ärmar — man ser
om nämnda i de gamla japanska
urkunderna, ökades småningom till "sex
artiklar", hvaribland skydd af metall
för ansikte och ben. De vapen mot
hvilka rustningen skulle utgöra skydd
voro sällan de tunga hammare och
krigsyxor man vid denna tid använde
i Europa, ej heller en senare tids
trubbiga skäktor och kulor, utan
huf-vudsakligen spetsiga pilar, spjut,
hillebarder, svärd och dolk; men dessa
oöfverträffliga i material och
tillverkning samt handterade med öfverlägsen
skicklighet. Och mot dessa vapen
voro de japanska krigarerustningarna
beundransvärdt väl afpassade. De
japanska vapensmederna förstodo från
äldsta tider att i rustningarna förena
lätthet, böjlighet, skyddande förmåga
och bekvämlighet, tillika med vackert
arbete och konstnärlig utsirning,
alltsammans i vida högre grad än den
våra europeiska vapensmeder plägade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:27:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free