Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1904 - En affärskris under »l’ancien régime». Af Carl Raab - II. En oerhörd finansplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AEEARSKRIS UNDER "EANCIEN REGIME" 215
förnämsta rikedomskälla. Hvad skall
det då ej blifva, när ett helt folk
spänner alla sina ekonomiska krafter mot
ett gemensamt mål?
Law har ännu icke sagt sitt sista
ord. Hans jättelika kombination skulle
hafva till resultat, att staten kunde
betala sina skulder med bolagets aktier,
d. v. s. med verkliga statspapper, då
bolaget vore identiskt med staten. Och
slutligen lät han ana en ej alltför
af-lägsen framtid, då skatter skulle blifva
öfverfiödiga, då statens underhåll
be-striddes af bankrörelsen samt kronans
vinstandelar i bolaget, och bankens
öf-verskott skulle ändå förslå till de
löpande allmänna utgifterna.
Efter åratal af resor och äfventyr
rundt kring Europa, efter många
försök att göra sina nationalekonomiska
idéer fruktbärande men mött för det
mesta med oförstående eller misstro,
såg Law slutligen sin tåligt bidade stund
randas. Efter Ludvig XIV:es död hade
han flyttat sin förmögenhet — uppgående
till 1,600,000 fr. — öfver till
Frankrike, därmed liksom brännande sina
skepp. Han framlämnade nu till
re-genten en utmärkt afhandling öfver
mynt- och bankväsendet. Han
påvisade, hurusom Frankrike hade blifvit
efter hela världen i dessa afseenden;
det var endast Frankrike, Spanien och
Portugal, som stodo utan banker.
England hade hållit sig uppe med ett klokt
användande af kreditsystemet. Det
hade en statsskuld på 60 millioner
årligen, hvarpå betalades sex procent,
och landet blomstrade ändå.
Frankrike hade godtyckligt reducerat räntan
på sina papper, somliga till fyra
procent, andra till tre och ännu mindre,
och lika fullt gick landet steg för steg
sin undergång till mötes. Law
föreslog inrättandet af en riksbank på förut
angifna grunder d. v. s. banken skulle
upptaga kronans skatter och utgifva
sedlar med tvångskurs för kronans
li-kvider, utan tvång i privataffärer och
handel. »Om krediten tvingas», sade
Law, »så gör den mera skada än
nytta.» Banksedlarne skulle vid
uppvisandet inlösas i guld- eller silfvermynt,
oföränderligt till vikt och halt. Genom
dylika banksedlar skulle staten snart
återfå den kredit, som gått förlorad på
grund af statspapper med tvångskurs
och tvifvelaktigt värde. Rikets
folkmängd skulle gå upp till trettio
millioner, statens inkomster till tre
milliarder och konungens till tre millioner.
Law satte sitt hufvud och sin
förmögenhet i pant för framgången.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
