Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1904 - Personer och händelser, af O. H. D. - Internationella uppgörelser - Presidenten Loubet i Italien - Exdrottning Isabella †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSONER OCH HÄNDELSER
TJI
stått särdeles många grader öfver
nollpunkten, men nu har den också med
Tyskland på senare tiden sjunkit
betydligt. I stället har Italien alltmera
närmat sig Frankrike, icke minst genom
ett fördrag, som reglerar de båda
nationernas arbetares ställning och
förhållanden i hvarandras länder.
Den värme i
befolknin-Presidenten gens känslor för Frankrike,
Loubet i som åter uppstått i Italien,
Italien, har fått sitt bästa uttryck i
den entusiasm, med hvilken
Frankrikes president, den gamle herr
Loubet, mottagits lika väl i Quirinalen
som i Rom och Neapel och med
hvilken kejsar Wilhelms mottagande alls
icke kan jämföras i hela sin officiella
kyla. Vid det spända förhållande, hvari
den franska regeringen står till
Vatikanen, áflade presidenten icke heller något
besök hos Pius X och visade därmed,
att en stor stats öfverhufvud ganska
väl kan, utan att världen för den skull
går ur fogarne, negligera en makt,
hvars enda styrka ligger däri att dess
anspråk erkännas, men som, då detta
icke längre sker, framstår i hela
tomheten af föråldrade former och visar
sig endast såsom ett forntidsfantom.
Vanmakten har dock icke hindrat den
påfliga stol från att protestera mot den
"förolämpning", som tillfogats påfven
genom presidentens närvaro i Rom.
Men så mycket större tillfredsställelse har
hans besök framkallat i det antiklerikala
Italien, hvilket omfattar nästan hela
folket, med undantag blott af några af dess
mest efterblifna beståndsdelar. I
Frankrike fortsättas också oförtrutet
åtgärderna för brytandet af
ultramontanis-men, med sin protest har påfven för
öfrigt tydligen ingenting vunnit, och
den tiden synes omsider vara förbi,
då italienska prelater från Rom styrde
världens gång.
Den 9 april afled i Paris
Exdrottning ett krönt hufvud, hvars lef-
Isabella †. nadsvandel i ovanlig grad
ägnat sig till att hölja den
ZA.REN OCH FREDENS ÄNGEL.
(Simplicissimiis.)
krona det bar med skam och som
nedsteg i sin graf med ett väl stadgadt
anseende för egenskaper, hvilka man
eljest endast tillskrifver den lägsta
kvinnliga draggen på de europeiska
storstädernas gator. Född den 10
oktober 1830, var före detta spanska
drottningen Isabella dotter af en i ovanlig
grad sedeslös och dålig moder, Maria
Christina, och en fader Ferdinand VII,
som bland de många uslingar, hvilka
under första tredjedelen af nittonde
århundradet buro "legitima" kronor i
södra Europas länder, var’ en af de
sämste, "stalldrängen", såsom hans egen
mor med en af henne själf bäst känd
dubbelmening, kallade honom. Så
tillvida som ärftligheten af dåliga böjelser
gör sig gällande, är drottning Isabella
också ursäktad, och den uppfostran hon
erhöll karaktäriserade hon bäst med
det svar, hvarmed hon bemötte sin
moders förebråelser för hennes dåliga
uppförande: "Jag har inte uppfostrat mig
själf, mamma!" Kärleksäfventyr utan
tal och dessemellan det enfaldigaste
och simplaste bigotteri voro före detta
drottningens båda utmärkande
egenskaper. Det senare inbragte henne emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
