- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
274

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1904 - En affärskris under »l’ancien régime». Af Carl Raab. III. Reformatorn i verksamhet. En oförutsedd utveckling. Krisen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

VARIA

bevis på den viktiga plats, banken
numera intog i samhället — ett
bevis af moralisk art, men därför icke
mindre tungt vägande. I slutet af
året presiderade hertigen-regenten
som ordförande vid ett sammanträde
med bankens aktieegare, hvilka vid
detta tillfälle fingo sju och en half
procents utdelning för ett enda
kvartal. Filip af Orleans ordförande vid
en bolagsstämma med
penningmäklare — det var i sanning ett sällsamt
tidens tecken.

Law hade redan innan dess tagit ett
stort steg framåt. Medan hertig de
Noailles var i sin fulla maktställning,
hade han indragit till staten ett
väldigt handelsmonopol, som under den
föregående regeringen kommit i
händerna på en enskild finansier. Det
var monopolet på handeln med
Louisiana. Finansdepartementet öfverlät
nu detta privilegium på Law med
förbehåll, att denne desslikes skulle
å-taga sig utförandet af ett redan
upp-gjordt koloniseringsförslag samt till
detta ändamål använda två millioner.
Detta regeringens tillmötesgående var
de Noailles’ verk — Noailles, som
därigenom hoppades inleda sin
finansielle rival på ett ruinerande företag
och föga anade, att han gaf denne i
händerna just det verktyg, han
önskade sig, för befordrandet af sina
planer. Law lät oförtöfvadt kalla
tillhopa några större kapitalister samt
hänförde dem genom en bländande
skildring af de rikedomar, som lågo
och väntade på egare i dessa
okända trakter, hvilka han framställde,
hägrande för fantasien i en nästan
trolsk belysning med sina
jungfruliga skogar, vattnade af en tusenmila
flod. Det fattades blott drifkraft i
penningar och armar för att göra all
denna härlighet fruktbringande. Law’s
vältalighet hade till resultat bildandet
af ett bolag på — icke två — men
hundra millioner, delade på
tvåhundratusen aktier om 500 fr. hvardera,

betalbara i statens fyra procents
obligationer. Erkännsam för den
vunna fördelen, beviljade regeringen
bolaget monopol på handeln i Louisiana
för tjugofem år, med eganderätt till
jorden för alltid, skattefrihet för
tjugofem år samt viktiga tullfriheter.

Så långt hade allt gått bra. Law
var i besittning af de redskap, han
önskat sig för fullföljandet af sina
planer — banken och bolaget.
Återstod blott att befordra banken till en
statsinstitution samt göra bolaget
allmänt. Nu följde ett par år, hvarunder
Law — i ständig, förbittrad kamp mot
personer och korporationer, som
ställde sig fientliga i hans väg — steg för
steg närmade sig den åtgörande
vändpunkt, som skulle lägga makten i hans
händer, men också dess vådor och
ansvar på hans skuldror. Hertig de
Noailles, Law’s tidigaste och minst
farlige rival, var den förste, som måste
falla undan. Men hans plats
öfver-togs af en långt fruktansvärdare
motståndare, den i dessa dagars annaler
beryktade chefen för politiska polisen,
d’Argenson, redan förut Law’s fiende.
Denne nödgades dock genom
omständigheterna att rent af samarbeta med
Law — till en början. — Parlamentet
i Paris hade med byråkratisk
kortsynthet icke sett i Law’s system något
annat än handelsståndets växande till
en makt i staten, och detta motsatte
det sig med alla till buds stående
medel. Parlamentet tvangs till
underkastelse. — Hufvudstadens rikaste och
mäktigaste borgare voro bankirerna,
de fyra bröderna Paris. Desse funno
med skäl i Law och hans system en
vådlig konkurrens på deras område,
och som motvikt förenade de med sig
rikets generalförpaktare i ett bolag
med ändamål att öfvertaga
statsförvaltningen på arrende. — Men med alla
dessa ekonomiska konflikter, dessa
intriger, framkallade af privatintressen,
dessa bolag och kontrabolag, voro sta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1904/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free