- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
275

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1904 - En affärskris under »l’ancien régime». Af Carl Raab. III. Reformatorn i verksamhet. En oförutsedd utveckling. Krisen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN AEEÄRSKRIS UNDER "EANCIEN REG/ME" 275

tens affärer illa tillvaratagna.*) Det
kunde ej längre fortgå på detta vis.
Regentskapet hade under tre år ökat
statsskulden med 130 millioner, och
utgifterna för år 1719 skulle enligt
uträkning öfverstiga inkomsterna med
24 millioner. Någonting måste
göras. Regenten insåg, att det nu gällde
antingen att understödja Law och
systemet med all kraft eller ock
att uppgifva dem helt och hållet. Mot
sin vana var regenten denna gång
be-bestämd — bestämd för det förra
alternativet. Law däremot hade blifvit
tveksam, och därtill hade han allt skäl.
Han fann, att ingen — åtminstone
ingen bland hans vänner — hade
förstått honom hvarken i den teoretiska
eller den praktiska delen af systemet.
Den un it ära eller, som vi säga,
kollektivistiska tanken däri var
ännu icke mogen ens för diskussion.
Detta blefve dock framtidens sak. Men
den praktiska sidan — det som redan
var påbörjadt — ingaf honom
allvarliga farhågor. Law’s system, liksom
hvarje annat af ekonomisk art,
fordrade för att trifvas och blomstra en
fullständig frihet, endast bunden af
lagarne för dess egen naturliga
utveckling. Men detta var ej förenligt med
en despotisk styrelse på låg moralisk
ståndpunkt. Så länge banken var en
enskild association skulle den nog
kunna försvara sina rättigheter —
åtminstone lika väl som hvarje annan
enskild association — men så snart
den blefve riksbank med kunglig
titel, kunde man befara, att regeringen
icke skulle betrakta den som annat än
en förbättrad form af statskassan och
ösa därur efter behag. Icke tanken
på allmänt väl, icke ens på eget
intresse, hade någon betydelse för dessa
människor, som lefde blott i ögonblic-

* Det naturligen begränsade utrymmet
har endast medgifvit att i förbigående
antyda dessa konflikter, ehuru de utgöra hvar
för sig en intressant illustration till dessa
dagars historia — isynnerhet parlamentets
opposition, kallad ifronden år 1718».

kets nycker. Law sökte lyfta en del
af det tunga ansvaret från sina
skuldror. Han begärde garantier, han
ville, att banken skulle ställas under
kontroll af en särskild myndighet,
utvald bland Paris’ högsta
magistratspersoner — därmed visande, hur illa
parlamentet bedömt honom, då det
behandlade honom som fiende — men
regenten vägrade. Han föreslog
andra utvägar för statsskuldens
reglerande men med samma resultat.
Hertigen var obeveklig och fordrade, att
Law skulle uppfylla de storartade
löften, han gifvit, och på det sätt, han
åtagit sig. D’Argenson vågade ej visa
öppen fientlighet af fruktan att
mista sin plats i ministären. Allt och
alla tycktes ena sig att drifva Law
fram på den ödesdigra väg, han själf
valt. Och Law var ej den man, som
länge stod tveksam och dröjande. Han
tog ut steget, och sedan såg han sig
ej vidare om. Associationen
förvandlades till en kunglig bank med
sedelkontroll. Konungen köpte aktier.
Ludvig XIV skulle blifvit mycket häpen,
om någon sagt honom, att hans
efterträdare skulle slå sig på
bankaffärer.

Det stora maskineriet var satt i
gång, och det skulle nu ej längre stått
i Law’s makt att hejda det.
Regeringen ökade steg för steg bankens
friheter, stundom med intrång på
allmänhetens. Law arbetade under
tiden med all kraft på att få V e s t b o
-lagets — så hette det nybildade
bolaget — aktier att stiga.
Louisianaföretaget hade ej lyckats att vinna
allmänhetens intresse i någon högre
grad, oaktadt koloniseringen tagit sin
början. Law tog tobakshandeln på
arrende och inköpte
Senegal-kompaniets rättigheter, hvilket stärkte
bolagets ställning. Dock gällde
aktierna ej mer än 300 fr. i april 1719.
Men omkring den, 1 maj lyckades Law
bringa dem upp till pari. Under
loppet af denna månad skedde en ytterli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:28:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free