Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1904 - Camille Flammarion. För Varia af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
VAR1A
har drifvit honom att genomforska
andra vetenskaper än astronomien, och
särskildt äro hans meteorologiska
arbeten af stort värde, byggda som de
äro på hans egna studier under
ballongfärder o. d., särskildt märkes
»L’atmospihère», m. fl. populära
skrifter. Slutligen är att nämna
Flammarions senaste arbete (1902), »Les
eruptions volcaniques», (ej öfversatt) där
astronomen framträder som geolog,
skildrande på sitt dramatiska sätt den
stora katastrof, som härjade en af
Frankrikes bördigaste kolonier, då
Mont Pelée efter århundradens hvila
åter sprutade eld. Flammarion
lämnar en vetenskaplig resumé öfver
denna, samt liknande händelser
sedan urminnes tider, och sammanfattar
därefter, med stöd af forskningens
resultat, de moderna åsikterna om
jordens inre beskaffenhet och orsakerna
till de eruptiva krafternas
framträdande.
Af alla Camille Flammarions
skrifter hafva hans »Ouvragers
philosophi-ques» förvärfvat det största ryktet,
dessa egendomliga skildringar af
Universum, där astronomen gifvit sin
fantasi en poetisk flykt. Vi finna här
»Bebodda världar», detta klassiska arbete,
som en generation före oss läst med
förtjusning, och som på sin tid satte
sinnena i rörelse genom de nya idéer
som däri framställdes, snart efterföljdt
(1864) af »Fantasiens och
verklighetens världar», en liknande bok, där
Flammarion ännu mer karaktäristiskt
framhäfver sin ståndpunkt, för att
slutligen i »Gud i naturen» uttala sin
världsåskådning. Dessa tre skrifter
betecknar hans egentliga
ungdomsalstring, den sistnämnda af dem
författad vid blott 24 års ålder, och de
hafva fått en otrolig spridning, till
dato hafva i Frankrike utkommit 40
upplagor af »Bebodda världar», och de
öfriga stå ej långt efter!
Flammarions arbeten äro så kända
art deras omnämnande synes öfverflö-
digt, ty hvar och en har utan tvifvel
någon gång läst »Lumen» eller »Stella»,
de båda »celesta romanerna» samt
»Stjärndrömmar», ett namn som är
betecknande för Flammarions litterära
alstring, för att nu icke tala om
»Världens undergång», en ny variation af
det gamla skräcktemat, som sedan
århundraden sysselsatt folkens tankar,
men där Flammarion på ett glänsande
sätt vederlägger den katastrofteori
som predikas af de olika religionerna
till människornas »uppbyggelse», och
istället visar, att trots de stora
härjningar jorden undergått, t. ex.
genom vulkaniska krafter, kommer »La
fin du monde» ej plötsligt, ty naturen
gör inga språng — som Leibnitz sade,
utan denna »undergång» blir, hvad vår
planet beträffar, en slutlig följd af
den telluriska lifskraftens successiva
aftagande genom fortgående afkylning
utaf solen, samt det skyddande
atmo-sfäromhöljets försvinnande efter en
omätlig tidrymd, då jorden omsider
blir en död himlakropp sådan som
vår måne.
Sällan framträder på ett mera
lifligt sätt Camille Flammarions fantasi
och förmåga, att sammanfläta fakta och
lefVande tilldragelser med dikten och
de djärfva slutsatserna än i Ur a n i a,
en roman som rör sig bland
stjärnorna.
Redan de första sidorna däri gifva
en inblick i forskarens själ, visande
hans innersta tankar, då han nedskref
denna underbara fantasiväfnad, som
kan läsas flera gånger om, ständigt
framkallande samma egendomliga
tjusning. — Jag var sjutton år, hon
hette Urania! — så lyda romanens
första ord, och i det följande
skildras den kärlek till en skön
kvinnostaty, som en gång grep den unge
adepten vid Observatorium, då han i sin
mästare Leverriers rum fick se
Ura-nias bild förevigad i bronsen af
Pra-dier. Uppslaget är här funnet till det
följande. Urania visar sin tillbedjare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
