Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1904 - Camille Flammarion. För Varia af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
VARI A
man spårar hans snille bakom hvarje
rad. Vi finna här skildringar ur
vidskepelsens historia, och vid sidan
där-af en kritik öfver klentrogenheten, som
förnekar allt. Fiammarion själf
väljer den gyllene medelvägen, följande
en empirikers metod, samt den
föresats han uppställt: Jag söker! —
Man säger att Fiammarion låtit fan-
>TILL SANNINGEN GENOM VETENSKAPEN.»
(Flammariojis valspråk.)
tasien få ett stort spelrum i sina
skrifter, att han lemnat verkligheten och
den exakta forskningen, för att under
tankens flykt söka det som ej
vetenskapen förmått definiera. Det är sant
att hans åsikter om skilda ting ofta
synas underbara och närmande sig
hypotesens natur, men det är just
denna diktarens frihet, som gifvit hans
arbeten deras stora rykte och
jämnställt dem med skönlitteraturens
förnämsta alster. Och hvad äro väl den
exakta forskningens resultat? Endast
teorier, som lefva en tid, för att glöm-
mas inför de nya sällsamma
upptäckter, som ständigt göras. Fiammarion,
som själf på flera ställen talar om den
omvärdering vetenskapens
grundsatser fått genomgå, säger också, att
just däri ligger sanningen,
nämligen att alltid tro på de framtida
obegränsade möjligheterna och
underverken, utan tanke på en bestämd
gräns eller världsordning, ty att vilja
påstå allt vara upptäckt, eller att
någon filosofisk lära sitter inne med
hela visdomen är en orimlighet —
ett hämmande af utvecklingen. Få
äro väl äfven de filosofer, som på ett
mera lefvande sätt, och fritt från
terminologi, kunna i korta ord definiera
sanningen och kärnpunkten i en
modern världsåskådning. Fiammarion är
en tänkare, som alla förstå, och som
aldrig uppbyggt någon »systemens»
piedestal åt sig själf, och ville man
söka en andlig stamförvandt till
honom, måste man gå mer än ett sekel
tillbaka i historien, ända till
upplys-ningstidehvarfvet med dess litterära
salonger då begreppet att vara »filosof»
var identiskt med — spirituell.
Fiammarion är fri och oberoende af
de filosofiska partierna. Öfver
portalen till forskarens slott och
observato-rium i Juvisy står i guldskrift hans
valspråk: Ad v e r i t a t e m per
s c i e n t i a m , den grundsats han
alltid följt vid sitt vetenskapliga arbete,
som för honom utgör det enda sanna.
Men trots det att den store
astronomen ägnat sitt lif åt sanningen —
därvid följande Rousseaus uppmaning till
människorna — erkänner han själf
huru ofullkomlig kunskapen om denna
sanning är, ty han säger: »vi veta
ingenting absolut, alla våra
omdömen äro relativa, följaktligen
ofullkomliga», och han definierar sin
forskning med blott två ord: »jag söker».
»Uranias» egendomlige hjälte, George
Spero, är en sådan sökande ande,
hvil-ken stundom hänfaller åt förtviflan,
då han ser sin forskning maktlös inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
