- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
419

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1904 - Jean Jaurès, »Frankrikes Aristides». Af I. A. Davidsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JEAN JAURÈS

419

af detta misslyckade försök att träda i
förbindelse med sina verkliga
meningsfränder, hvilkas brist på
finkänslighet och takt djupt sårat honom,
vågade han ej vidare uppsöka dem.

1 kammaren sökte Jaurès emellertid
att förfäkta sina
republikanskt-demo-kratiska principer, men han utvecklade
sig alltför mycket åt venster för att
blifva återvald. Vid valet 1889 blef
han slagen och återtog då sina kurser
vid universitetet i Toulouse. Det var
under denna tid, som han försvarade
sin afhandling på latin: »Om tyska
socialdemokratiens här-

stamning» vid universitetet
Sor-bonne i Paris. Hans disputation lär
hafva varit den mest glänsande, som
någonsin förekommit i universitetets
annaler och väckte ofantligt
uppseende. Med denna afhandling hade
han ock aflagt sin politiska
trosbekännelse, och från denna dag möta vi
Jaurès midt inne i striden såsom den
oförskräckte banerföraren, den
naturlige ledaren för det franska
socialdemokratiska partiet.

Han hade nu också ådragit sig
arbe-tarnes uppmärksamhet, och efter den
stora grufarbetarestrejken i Carmeaux
år 1892 kallade de omsider segrande
grufarbetarne honom till sin
representant i deputeradekammaren. Och från
denna tid är Jaurès ständigt en ledare
och en föresyn för det hårdt pressade
franska proletariatet. Vid alla strejker
öfverallt i landet är han närvarande,
öfverallt ingjutande mod hos de
sviktande och eldande arbetareskarorna
till nya ansträngningar genom sin
glänsande vältalighet. Det var vid den
stora glasarbetarestrejken i A1 b i,
som han i ett ögonblick, då
situationen såg mörk ut, sprang upp på ett
bord, och, efter att hafva hållit ett
enkelt men gripande tal, med sin
mäktiga stämma uppstämde
carmag-n o 1 e n, denna förtviflans och
triumfens sång, för de utsvultna arbetarne.
Det var ett högtidligt ögonblick, som

blef af en afgörande betydelse. De
utarmade massorna fingo mod och
tillit till sig själfva och sina
klassbröder. De beslöto att taga sitt öde i sina
egna händer, och från denna dag kan
man räkna grundläggningen af
arbe-tarnes kooporativa glasbruk i Albi, det
största kooperativa företag, som
finnes i Frankrike.

Fullt fram i ljuset som den
parlamentariska kapacitet, han verkligen är,
trädde Jaurès dock först med sitt stora
programtal i 1893 års nyvalda
kammare, där han i ett språk, som tvang
äfven motståndarne till beundran,
utvecklade mot den liberala jargonen om
»den individuella friheten» och 1789
års principer, att just
socialdemokratien är den stora franska
revolutionens legitima ättling. Ett okur.nigt
folk kunde vara nöjdt och belåtet i
sitt elände. Men ett folk, åt hvilket
man sträfvar att gifva upplysning,
måste man också gifva materiellt
välstånd. Sedan detta programtal i
deputeradekammaren räknas Jaurès som
Frankrikes förnämsta politiska talare,
och hvarje gång han begär ordet, blir
det tyst med sorlet och pratet i
deputeradekammaren, ty han eger
kammarens gehör som få.

Det skulle dock blifva alltför långt att
redogöra för hans många lysande
inlägg i debuteradekammarens debatter.
Vi vilja b’.ott här erinra om hans tal från
sommaren 1894, då han i debatten om
anarkistlagen kräfde, att
börs-tjufvarne, Panama-männen, skulle
tilllika med anarkisterna ställas under
denna lag! Hans ord gjorde ett
intryck så starkt, att förslaget föll med
blott ett par rösters öfvervikt. Och
hela världen nämner från den stunden
Jaurès namn med den respekt en
sällsynt talang och omutlig rättrådighet
i ärlig öfvertygelses tjänst ingifva
alla. Han är vorden från denna dag
»Frankrikes Aristides», »den
rättrådigaste» bland detta i moraliskt
och kulturellt hänseende så sjunkna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:28:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free