Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1904 - Personer och händelser - Bobrikoffs slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
VARI A
ögontjänarens samvetslösa nit och
gjorde, tack vare dessa egenskaper snabb
karriär på den militära banan, där han
under storfurst Vladimirs protektion
avancerade till stabschef för
gardeskåren. En pålitlig handtlangare åt ett
system, som utmärker sig genom
byråkratins servilitet och besticklighet,
högadelns kastanda, prästerskapets
vidskepelse och okunnighet, de ledande
statsmännens förmätenhet och öfvermod,
lyckades han på några år framkalla en
katastrof och skapa en stämning mot
Ryssland i det land, öfver hvilket han
satts till styresman, som eljest icke ett
helt århundraden låtit uppkomma. Sina
sporrar såsom förryskningens pålitlige
kämpe förtjänade han i
Östersjöprovinserna, i hvilka lian på ganska kort
tid lyckades utrota den tyska kultur,
som höjde dessa provinser öfver det
öfriga Ryssland. Lika hastigt har detta
visserligen icke gått i Finland, där han i
oktober 1898 blef guvernör, en ut-
N. BOBRIKOFF.
nämning så godt som omedelbart
åtföljd af det kejserliga reskript, som
be-röfvade Finland förmåner, hvilka det
icke ens fallit tsar Nikolai I in att
antasta, ehuru han var så genomträngd
af sin själfhärskareställning. Om
Bo-brikoffs slut skall skärpa åtgärderna
mot Finland står ännu i vida fältet.
Måhända afgöres dess öde längst bort
i Asien, där de japanska kanonerna
nu som bäst skaka det ryska väldet,
och i slaget vid Vafango en hel
rysk armékår under befäl af general
Stackelberg nära på upprifvits af
japanerna.
Tills vidare synes likväl allt gå i
samma fotspår som förut. Sedan den
ryske inrikesministern och
statssekreteraren för Finland, v. Plehve, förgäfves
synes ha vändt sig till de bättre
elementen bland Rysslands högre
officerare, har han slutligen funnit sin man
i generallöjtnanten vid amiralitetet,
stallmästaren vid tsarens hof, furst Ivan
Michailovitsch Obolenskij, född 1845,
hvilken visat sig villig att fortsätta det
arbete i förryskningens tjänst,
Bobri-koff med sådan framgång utöfvade.
Han hade också knappt fått sin
instruktion i ett kejserligt reskript, förrän
flera af Finlands mest förtjänta män,
oförvitliga undersåtar och framstående
universitetslärare, häktats och bortförts
till Petersburg för att därifrån förvisas
inåt Ryssland. Herr von Plehve är i
sanning stor i sin regeringskonst, skada
blott att denna icke är någon konst alls,
om man får tro det omdöme, som en
gång fälldes af den konservative
engelska statsmannen Benjamin Disraeli,
sedermera lord Beaconsfield, om
regeringar på svek och våld, polis och
bajonetter.
Bobrikoffs baneman, Eugen Valdemar
Schauman, var en helt ung man, född
1875, och hade varit anställd i
senatens finansexpedition. Efter
fullbor-dadt attentat gjorde han själf med ett
revolverskott slut på sitt lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
