Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1904 - Personer och händelser - Afliden före detta krigsminister - Afliden vetenskapsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSONER OCH HÄNDELSER
439
I Ume afled den 24 juni
Af liden efter blott tre dagars
sjuk-före detta dom landshöfdingen i
Vä-krigs- sterbottens län, förre
krigsminister, ministern Jesper Cmsebjörn,
född 1843 på Åfvinge,
Grö-dinge socken i Stockholms län, såsom
son af hofjunkaren F. A. Crusebjörn.
Efter år 1862 aflagd studentexamen
blef han året därpå underlöjtnant vid
Västernorrlands regemente, 1869
generalstabsofficer, 1883 major i
generalstaben och 1888 öfverstelöjtnant och
chef för Jämtlands fältjägarekår. Till
landshöfding utnämndes han 1891.
Sitt inträde i riksdagen gjorde
Crusebjörn 1893 såsom ledamot i första
kammaren, men öfvergick redan 1896
till andra kammaren, i hvilken han
invalts såsom representant för
Västerbottens städer. År 1899 kallades
Crusebjörn till krigsminister efter friherre
Rappe och blef mer än någon annan
skapare af vårt nuvarande armésystem
af 1901. År 1903 lämnade han sin
befattning såsom chef för
landtförsvars-departementet och återgick till sin post
såsom landshöfding i Ume.
Crusebjörn utmärkte sig mest på det
militära området. Mellan 1872 och 82
var han sålunda lärare i krigskonst
och krigshistoria vid krigshögskolan
och under åren 1880—82 sekreterare
i kommittén för landtförsvarets
ordnande och beklädde äfven senare flera
liknande uppdrag. Sedan 1876 var
han ledamot af
krigsvetenskapsakademien. Han var äfven verksam såsom
militär skriftställare.
Den 25 juni afled efter
Afliden ett långvarigt lidande förre
vetenskaps- professorn vid Carolinska
man. Institutet, sekreteraren vid
Landtbruksakademien,
medicine doktor Otto Christian Loven,
född i Stockholm den 12 mars 1835.
Professor Loven, som 1852 blef
student, 1861 kirurgie magister och 1863
medicine doktor, var en af vårt lands
rikast begåfvade personligheter och har
såsom forskare och lärare intagit ett
särdeles framstående rum. Redan
samma år som han vann doktorsgraden
utnämndes han till adjunkt i anatomi
och fysiologi. Till sitt kall hade han
förberedt sig genom vidsträckta
utländska studieresor, men därjämte
nödgades han, som led af svagt bröst, äfven
för sin hälsas skull flera gånger
tillbringa vintern i sydligare klimat.
Såsom adjunkt tjänstgjorde Loven vid
Karolinska institutet, där efter Anders
Retzius’ död antalet studerande
medicinare nedgått till ett fåtal, mest på den
grund att institutet saknade rätt att
examinera till medicine kandidatexamen,
hvarför det syntes fördelaktigast för de
flesta att bedrifva sina studier i
Uppsala eller Lund. Någon vidlyftigare
undervisning tog under sådana
förhållanden icke Lovens tid i anspråk,
hvarför han också kunde ägna sig åt sina
egna forskningar, hvilka redan då
rörde sig kring fysiologiska ämnen.
Frågan om Karolinska institutets
likställighet med medicinska fakulteten i Upp-
E. SCI1AUMAN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
