- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
513

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1904 - Crainquebille. Af Anatole France. Öfversättning för Varia af Mark Stern - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

CRAINQUEBILLE.


Af ANATOLE FRANCE.
ÖFVERSÄTTNING FÖR VARIA af MARK STERN.

I.



I hvarje uttalande af domaren i det
suveräna folkets namn rymmes helt
rättvisans majestät. Jerôme
Crainquebille, en kringvandrande månglare,
erhöll kännedom om lagens höghet när
han blifvit förd till polisdomstolen för
kränkning af en den allmänna
säkerhetens representant. Då han tagit
plats på de anklagades bänk i den
praktfulla och skumma salen,
varseblef han domarne, skrifvarne,
advokaterna i sina kåpor, åklagaren med
sin kedja, poliserna, och bakom
skranket de tysta åhörarnes blottade
hufvuden. Och han såg sig själf sitta på
en upphöjd plats liksom gåfve detta
att framträda inför lagmän åt själfva
den anklagade en dyster ära. Längst
fram i salen tronade mellan de bägge
bisittarne herr presidenten Bourriche.
De akademiska palmbladen voro
fästade på hans bröst. En byst af
Republiken och en Kristus på korset
öfverskådade rummet, och voro
sålunda alla gudomliga och mänskliga
lagar hängande ofvan Crainquebilles
hufvud. Han erfor däraf en rättvis
skräck. Som han icke ägde ett
reflekterande sinne, frågade han sig ej hvad
denna byst och detta kors betydde och
utgrundade ej huruvida Jesus och
Marianne[1] passade tillsammans på
detta ställe. Detta hade dock varit
ett ämne till eftertanke, ty den påfliga
tron och den kanoniska lagen äro i
många punkter motsatta republikens
författning och civillagen. De kyrkliga
dekreten ha icke blifvit afskaffade,
efter hvad man vet. Kristi kyrka lär
liksom fordom att endast den makt
hvilken hon invigt är legitim. Men
den franska republiken påstår sig
ännu vara oafhängig af påfvedömet.
Crainquebille hade sålunda med något
skäl kunnat säga:

— Herrar domare, som presidenten
Loubet icke är en Herrens smorde,
förnekar eder denne Kristus öfver edra
hufvuden genom Kyrkomötenas och
påfvarnes stämma. Endera är han här
för att påminna eder om Kyrkans
rättigheter hvilka inskränka edra, eller
har hans närvaro icke någon
förnuftig mening.

Hvartill presidenten Bourriche
måhända svarat:

Anklagade Crainquebille,
konungarna af Frankrike ha alltid varit
osams med påfven. Guillaume af

[1] Populärt öknamn på Franska
republiken.         (Öfvers. anm.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 7 00:59:56 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free