Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1904 - Crainquebille. Af Anatole France. Öfversättning för Varia af Mark Stern - IV. Ärebetraktelse öfver herr presidenten Bourriche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltför juridiskt sinnelag för att låta
sina domsbeslut bero på utslag af
förnuftet och vetenskapen, hvilkas
slutledningar äro underkastade
evinnerlig diskussion. Han grundar dem
på dogmer och stöder dem på
traditioner, och äro hans domar sålunda att
likna vid kyrkans bud. Hans utslag
äro kanoniska. Jag menar att han
härleder dem från ett visst antal heliga
påbud. Märk, till exempel, att han
indelar vittnesmålen icke enligt
sannolikhetens och den mänskliga
sannfärdighetens ovissa och bedrägliga
tecken, utan enligt ovederläggliga,
beständiga och påtagliga tecken. Han
väger dem enligt vapenvikt. Finnes
väl något på en gång enklare och
visare? Han håller en poliskonstapels
vittnesmål för obestridligt, hans
mänsklighet fråndragen och han själf
metafysiskt uppfattad såsom
matrikelnummer och enligt den idealiska
polisens kategorier. Icke så som skulle
Matra (Bastien), född i Cinto-Monte
(Corsica) synas honom ur stånd att
misstaga sig. Han har aldrig tänkt att
Bastien Matra vore utrustad med ett
skarpt sinne för iakttagelser eller att
han skulle tillämpa någon sträng och
noggrann metod vid undersökningen
af händelser. Sanningen att säga är
det icke Bastien Matra han tager i
betraktande utan konstapeln 64. — En
människa är felbar, tänker han. Pierre
och Paul kunna misstaga sig.
Descartes och Gassendi, Leibnitz och
Newton, Bichat och Claude Bernard ha
kunnat misstaga sig. Vi misstaga oss
alla och i hvarje stund. Våra orsaker
till villfarelse äro oräkneliga.
Sinnenas uppfattning och tankens
slutsatser äro källor till illusioner och
anledningar till ovisshet. Man bör ej förlita
sig på en människas vittnesbörd:
Testis unus, testis nullus.
Men man kan sätta tro till ett
nummer. Bastien Matra från Cinto-Monte
är felbar. Men konstapeln 64, hans
mänsklighet fråndragen, misstager sig
icke. Han är en enhet. En enhet har
i sig intet af det som är i människorna
och förirrar dem, besticker dem,
vilseför dem. Den är ren, oförvansklig och
utan blandning. Också har icke
domstolen tvekat att förkasta doktor David
Matthieus vittnesmål, hvilket endast
är en människas, för att godtaga
konstapeln 64:s, hvilken är en oförvanskad
idé och liksom en Guds stråle öfver
domssalen.
»Då han handlar på detta vis,
tillförsäkrar sig presidenten Bourriche en
sorts ofelbarhet, den enda en domare
kan göra anspråk på. När mannen
som vittnar är beväpnad med en
sabel, är det sabeln man bör höra och
icke mannen. Människan är
föraktlig och kan hafva orätt. Sabeln är
det icke och har alltid rätt.
Presidenten Bourriche har djupt
genomträngt lagarnas andemening.
Samhället hvilar på styrkan och styrkan bör
vördas såsom den heliga grunden till
alla samhällen. Rättvisan är styrkans
handhafvare. Presidenten Bourriche
vet att konstapeln 64 är en bråkdel
af öfverhufvudet. Öfverhufvudet
residerar i enhvar af dess tjänstemän.
Undergräfva konstapeln 64:s
auktoritet, det är att försvaga staten. Äta
ett af kronärtskockans blad, det är
att äta hela kronärtskockan, som
Bossuet säger på sitt högstämda språk.
(Politique tirée de
l’Écriture sainte, passim.)
»Alla en stats svärd äro riktade
åt samma håll. Vänder man dem emot
hvarandra, förvanskar man
republiken. Därför blef anklagade
Crainquebille rättvisligen dömd till femton
dagars fängelse och femtio francs
böter. Jag tycker mig höra presidenten
Bourriche själf förklara de upphöjda
och sköna skäl, hvilka framkallade
hans utslag. Jag tycker mig höra
honom säga:
»— Jag har dömt denne individ i
samstämmighet med konstapeln 64, ty
konstapeln 64 är en yttring af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
