- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
565

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1904 - Drottning Kristinas falkenerare. Af Ulla Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DROTTNING KRISTINAS FALKENERARE 565

drottning Kristina själf bakom
guld-fuxens smärta hals. Hon satt i sadeln
leende och munta" och såg på honom
med skarpa, nyfikna ögon. Ett stycke
bakom henne skymtade Ewert den
samme mörkhyade grefven som fört
henne i dansen på slottet.

Ewert Svantesson tyckte, att hjärtat
flög upp i halsgropen på honom och
blodet rusade mot tinningarna så
häftigt, att ådrorna nästan ville sprängas.
— — Nu borde han väl kasta sig af
hästen, buga och falla på knä — —
eller åtminstone stryka af hatten och
bocka.––––––

Men intet af allt detta gjorde han,
blef i stället sittande orörlig med
klarblå, vidöppna gosseögon och
halföpp-nade läppar öfver hvilka andedräkten
pressades kort och hastigt.

Plötsligt började drottningen
skratta. Men så blef hon strax allvarsam
igen.

»Hvad heter du?» frågade hon.

Han sade sitt namn lågmält och
med darrning i stämman.

»Aha — sonson till den gamle! Ja,
visst! — Då är du väl från Insjöborg,
inte sannt?» Hon tog inte sina ögon
ifrån det vackra, friska gosseansiktet.
Hans förvirring tycktes roa henne, hon
började skratta igen.

»Kan du inte stanna här hos mig,
du?» sade hon plötsligt. »Det finns
väl fler gossar än du nere på
Insjöborg? — Så de sakna dig inte, menar
jag. Du kunde bli min falkenerare.
Jag vill ha en vacker gosse till det,
förstår du. Grön rock med
silfverknap-par och stor spetskrage skulle du ha
och så plymer i hatten förstås, så att
det syntes, att du var herreman och
drottningens gunstling.»

Grefve De la Gardie hade ridit fram
ett par steg, så att han var jämsides
med drottningen. Nu såg hon på
honom med en snabb, retsam blick från
sidan, drog så åt sig tyglarna, vände
hästen åt andra hållet och gaf honom
ett lätt rapp öfver länden.

»Du blir alltså min falkenerare,
Ewert S. ltesson!» ropade hon med
en munter nick bort mot gossen. »Man
börjar så, förstår du. Jag är ofta på
jakt och tycker om att se vackert folk
omkring mig. — I morgon skall du

få höra af mig vidare.–––––Förstår

du dig sedan bara på att vara kvick
och rapp och hålla dig framme, så

Ewert hörde inte mera; ljudet af
hennes röst togs bort af grenarnas
knastrande, och en liten stund senare
såg han hennes röda fux, följd af
grefvens svarta sto, galoppera förbi
vid en glänta långt borta i skogen.

— — — Ewert Svantesson — —
du skall stanna hos mig! — — —
Ewert Svantesson — Kristinas sista

gunstling!–––––Silfverknappar och

spetskrage och långa plymer i hatten,
så att det syns, att du är herreman!

Hästen började gå framåt igen, och
gossen lät honom gå. Han satt med
hufvudet nedböjdt mot bröstet och ett
underligt leende öfver läpparna.
Handen med tyglarna hvilade vårdslöst
mot trafvarens sträfva man. Men i
hans ådror brusade blodet, hjärtat slog
ännu lika våldsamt och tankarna
tumlade om hvarandra i de djärfvaste
fantasier.

–––––»Man börjar så, förstår du!»

•–––-Man börjar så–––-alla ha de

börjat ungefär så, och om några år —
hvad allt hade de inte lyckats vinna,
dessa unga gunstlingar som drottning
Kristina velat hugna med sin nåd!
Rykten och hofskvaller nådde ända
bort till Insjön, och han hade hört

många namn nämnas–––-Tott och

De la Gardie och Steinberg och ännu
flera. Deras karriär hade varit som
den lysande kometens, med vindens
snabbhet hade de stigit i höjden,
vunnit ära, ryktbarhet, guld och titlar.

Nu var turen kommen till honom–––

lyckans gudinna hade funnit för godt
att denna gången stanna sitt hjul fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1904/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free