- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
581

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1904 - Höstluft. Af Sven Lidman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÖSTLUFT

581

leken kommer med åren och
visdomen.

Du håller naturligtvis ännu på
våren, men den tycker jag inte alls om.
Den regnar och blåser och lofvar bara
solsken. — Men ack, jag glömmer
ju, att du är i ynglingaåren ännu!»

Yngling — åååh — Erik Rosladin
vred sig på stolen, allvarligt
förargad. —

»Jag — tycker för min del bäst om
vintern — kylan och natten som
sofver alla kval.»

Där satt det intrigata stycket och
smålog medlidsamt och vänligt åt
hans trötta bekännelse — märkte inte
alls sin egen omogenhet vid hans sida.

Han kände sig istånd att säga henne
oanständigheter — att taga henne i
famn och kyssa henne för att rätt visa
sin manlighet och mognad.

Tante Britten smålog alltjämt
uppmuntrande och vänligt.

»Oh, om jag vetat, hvad jag nu vet,
vid tjugu år, då hade mitt lif varit
annorlunda.»

»Tante Britten tviflar väl inte på
männen som jag på kvinnorna.»

»Ack vet du, Kirre lille, när du blir
så gammal att kvinnorna fästa sig vid
dig, var då klok och gör inga
dumheter. För om karlarne ändå visste,
hvad vi fruntimmer tycker de äro
löjliga. — Där kommer ett riktigt
kvinnligt etterstycke — och är så söt och
fin och känslig — vips är ni där som
flugor i en punschkupa — halle
gudana så sött. — Men de bästa af oss
— de som äro något med och som
vi själfva se upp till — de blifva inte
gifta ens. Ja det kan dom skatta
sig lyckliga åt förresten.»

»Tante tyckes inte älska nutidens
män!»

»Nej, det finns inga karlar, ser du.
En man skall handla — och stå och
falla med sin gärning — om han så
faller med den, beundrar jag honom.
Jag ville se upp till min man, han skul-

le vara så stor, att jag ej kunde se
hans fel.

Ser du, det är nog trefligt med fina
och förbindliga herrar vid högtidliga
tillfällen, men hvad bryr man sig om
vackra ansikten på hvardagarna, då
vill man ha nå’n som kan knyta
näf-ven.

För om man inte har en man, som
kan huta åfen ibland, hvad vore det
då för roligt med kärleken.»

Erik Rosladin hade tänkt begagna
sin kusin till söndagsmiddagar under
Karlbergskommenderingen, men nu
fann han ej någon användning för
henne längre. Allvarligt och afmätt
reste han sig, han skulle bort och äta
med några kamrater, kunde omöjligt
stanna, hur angenämt och smickrande
tante Brittens sällskap än var.

»Ja, adjö med dig då, min lille
Kirre!» Hon lade händerna på hans
axlar och tittade honom trovärdigt och
moderligt in i ögonen.

»Hvad du förändrat dig lite i alla
fall. — Du kommer nog inte ihåg,
när din mamma fick resa till Méran,
och jag kom ned till Bronäs för att
vara husmor — en liten förberedelse
till mina äktenskapliga plikter, jag var
ju gamla förlofvade flickan redan då
— kors, hvad jag minns allting.

Du en liten tvåårig grinig pys, som
alltid skulle ligga hos mig i sängen —
hvad du skrek och var ilsken, när jag
bada dig om kvällarne. Du bet mig
i hakan en gång, så jag har ärr ännu.

Sen den tiden har du alltid varit min
lille kelegris, och det tror jag du är
värd, för du har alltid varit en snäll
och god gosse.»

Hon tog hans hufvud mellan sina
händer, kysste honom smällande på
munnen och sköt så ut honom i
tamburen, där mörkret dolde den manliga
vrede, som blodröd lågade öfver Erik
Rosladins friska kinder.

Nere i trappan spottade han argsint
ut kyssen, han saknade ännu tankar
och ord att uttrycka sina känslor, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1904/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free