Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1904 - Châli. Af Guy de Maupassant. Öfvers. från franskan för Varia af Ths B—m - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHALI
587
En af dem föll sanslös till marken;
man måste föra bort honom från
arenan, rödfärgad af blod, och rajahn
drog en lång suck af beklagande, af
ledsnad öfver, att det redan var slut.
Därpå vände han sig till mig för att
höra min mening. Jag var
indignerad, men jag lyckönskade honom
lifligt ; han befallde genast, att jag skulle
ledsagas till Couch-Mahal
(nöjespalatset), där jag skulle bo.
Jag gick igenom de underbaraste
trädgårdar man kan finna därnere och
kom slutligen fram till mitt residens.
Detta palats, detta smycke, liggande
i den bortersta delen af den kungliga
parken, badade i Viharas heliga sjö
en hel sida af sina murar. Det var
fyrkantigt och på dess fyra sidor
syntes tre rader af gallerier med
kolonner, gudomligt utarbetade. I hvarje
hörn sköto små torn i höjden, lätta,
höga eller låga, ensamma eller
förenade i två, af olika storlek och olika
utseende, fullkomligt liknande
naturliga blommor, hvilka skjutit upp från
denna graciösa växt af orientalisk
arkitektur. Alla voro öfverbyggda med
bizarra tak, liknande koketta koaffyrer.
Midt på byggnaden höjde en mäktig
dome, slutande med ett hänförande
litet torn, elegant och genombrutet,
sin vida och runda kupol, liknande
ett hvitt marmorbröst framsträckt mot
himmelen.
Och hvarje byggnad var från ofvan
till nedan öfvertäckt af skulpturer, af
dessa utsökta arabesker, som berusa
ögat af orörliga prooessioner, af
delikat utförda grupper, hvars ställningar
och rörelser af sten berätta om
Indiens seder och bruk.
Rummen upplystes genom fönster
med uddiga hvalfbågar, vettande utåt
trädgården. På marmorgolfven
fun-nos förtjusande buketter utsirade af
onyx, lapis lazuli och agater.
Jag hade knappt hunnit afsluta min
toalett, förrän en hofdignitär,
Hari-badada, speciellt tjänstgörande för
meddelanden mellan mig och fursten,
anmälde för mig sin suveräns besök.
Och rajahn i sin safiansdräkt visade
sig, tryckte på nytt min hand och
började tala om tusen saker, oupphörligt
begärande mitt råd, som jag hade stor
möda att gifva. Sedan ville han visa
mig ruinerna af det gamla palatset i
andra ändan af trädgården.
Det var en veritabel skog af sten,
bebodd af en massa stora apor. Då
vi närmade oss, började hanarne
springa på murarne, görande
förskräckliga grimacer åt oss, och
honorna skyndade undan, visande sin
af-hårade bakdel och bärande ungarne i
sina armar. Konungen skrattade som
en galning, nöp mig i axeln för att
visa mig sin glädje. Han satte sig bland
stenarne under det att rundt omkring
oss, uppflugna på alla utsprång, en
samling djur i hvita polisonger
räckte ut tungan och knöto näfven åt
oss.
Då den gule suveränen hade fått
nog af detta spektakel, började han
gravitetiskt gå omkring öfverallt,
förande mig med sig, lycklig öfver att
hafva kunnat visa mig dylika saker
redan samma dag jag anlände och till
slut påminnande mig om, att en stor
tigerjakt skulle äga rum påföljande
dag till min ära.
Jag deltog i denna jakt äfvensom i
en andra, en tredje, tio, tjugo i följd.
Man jagade turvis alla de djur, som
landet frambringade: pantern,
björnen, elefanten, antilopen, flodhästen,
krokodilen, hvad vet jag, hälften af
djuren i skapelsen. Jag var ledbruten
och utledsen på att se blodet rinna,
trött på detta nöje, ständigt detsamma.
Till slut stillade sig furstens ifver,
och han lämnade mig på mina
enträgna böner en smula ledighet för
mitt arbete. Han nöjde sig nu med
att öfverhopa mig med presenter. Han
sände mig smycken, dyrbara tyger,
dresserade hästar, som Haribadada
öf-verlämnade åt mig med allvarlig vörd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
