Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1904 - Från Ravenna. Af August Hahr. Med 10 illustrationer efter originalfotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
VA Rf A
RAVENNA: TEODOR1KS CRAF.
gar samt ledare af de där pågående
konserveringsarbetena, hafva tillhört
den 1457 af venetianerna förstörda
S:t Andrea. Det är nästan
uteslutande kyrklig konst, som möter
oss i minnena från den så snart och
så för alltid förgångna glansepoken.
Jag nämnde Gorrado Ricci. Denne
är visserligen nu direktör för
Brera-galleriet i Milano, men verkar dock
fortfarande i spetsen för den af
regeringen tillsatta kommissionen för
bevarandet af Ravennas minnesmärken.
Uppgiften är svår. Huru mycket af
senare tiders tillsatser bör borttagas?
Restaurerade stå nu bl. a. Galla
Placidias grafkapell och det
s. k. Teodoriks palats. De erbjödo
väl de minsta svårigheterna. Vid det
förra märker man knappt det
sparsamma iståndsättande det undergått.
A S : t Vitale och S : t A p o 11 i
-nare in Classe är arbetet ännu ej
afslutadt. Jag vill dock ej hålla tro-
ligt, att all barock i S:t Vitale skall
aflägsnas, enär då i stor utsträckning
moderna efterhärmningar af
ravenna-tisk mosaik- och stuckdekorering
torde tillgripas. Och huru en dylik
ny-dekorering i falska mosaikmålningar
(målade efterbildningar) tar sig ut,
därpå ger oss S :t Spirito ett verkligen
afskräckande exempel. Här funnos
inga barockorneringar att aflägsna.
En ombyggnad hade visserligen skett
på 1500-talet, men bevarat den
gamla grundformen och de gamla
kolonnerna. Med sitt anspråkslösa trätak
och sina osmyckade murytor var
kyrkan långt mer tilldragande än efter
erhållandet af den starkt kulörta
kvasi-prakten.
Om styrkan i de västerländska och
de österländska inflytelserna i
Ravennas konst tvistas f. n. icke ringa.
Moderna »orientalister» förklara den
i ett och allt senhellenistisk och
bysantinsk och hafva indragit frågan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
