Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1904 - Från Ravenna. Af August Hahr. Med 10 illustrationer efter originalfotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN RA VENNA
615
sig innebär konstnärligt lif och dess
öfvergång till eller utbyte mot en ny
konstens död, måste vi här påpeka,
att de byzantinska mosaikernas
sträf-van att utveckla figurkompositionerna
vittnar icke litet om teknikens lif.
Bland de figurmosaiker vi se å
kor-väggarne i S. Vitale, må bland andra
framhäfvas »Kristus som
världsdomare» i absiden, »Kejsar Justinianus med
följe», »Kejsarinnan Teodora med sitt
hof», båda typiska byzantinska
ceremoniframställningar, samt »Abraham
med englarne», där äfvenledes den
antika skildringskonstens principer
brutits.
S. Vitale har under barocktiden
sär-skildt i kupolen fått en störande
dekorering — vi se den på afbildningen
(fig. 5) — men då svårighet måste
uppstå om hvad man skall sätta i
stället, får den kanske ännu så länge
förblifva, medan eljes mycket af senare
tillsatser har aflägsnats. Till sist
skulle jag vilja erinra, att den nämnda
afbildningen ger en falsk föreställning
om kupolens verkliga karaktär. Men
det är icke kamerans, utan människors
fel. Barockperioden har velat skilja
mellan en kupol samt dess vanliga
vertikala underlag", den s. k. tamburen
(den af fönstren genoinbrutna delen).
Men denna tambur är här egentligen
blott skenbar. Kupolen äger ingen
tambur, utan flönstren äro inlagda i
dess hvälfning, hvilket senare tider
dock förstått att så skickligt som
möjligt dölja.
Kyrkans yttre är nu mer utom åt
ett enda håll, frilagd, så att afbildn.
(fig. 5) ej ger fullt det nuvarande
utseendet.
Men medan vi vandra omkring i
den underbara kyrkan, har den med
ett träben stoltserande kustoden, en
gammal invalid från romardagarne
1870, under oupphörligt skramlande
med en knippa jättestora nycklar,
gjort oss uppmärksamma på en klenod
i S. Vitales omedelbara närhet —
Galla Placidias grafkapell.
Detta ligger nämligen inom samma
afgränsade område som S. Vitale.
Galla Pladicidias grafkapell är till
sin grundplan ett latinskt kors med
tunnhvälfda armar och med en liten
kupol öfver skärningen. Dess yttre
är föga märkligt. Om de trenne
väldiga sarkofager, som här äro
uppställda, verkligen varit Galla
Placidias, Honarius’ och Lonstantius III:s,
är en mycket tvifvelaktig sak. Säkert
är likväl, att kapellets mosaiker
stamma från 400-talet. De afteckna sig
mot mörkblå botten. Af obeskriflig
verkan äro de matt gyllene
ornamenten mot den mättadt djupblå
bakgrunden. Man får ett intryck af
guld-stickerier på sammetsgrund. Ja, det
ligger nära till hands att itänka på
dylika som förebilder. Här är det
ornamentala öfvervägande. Endast
tvenne sammanhängande
figurskildringar förekomma: »Kristus som den
gode herden» öfver ingångsdörren
samt »Kristus brännande kättarböcker
på bål» å den motsatta sidan. Annars
blott evangeliistsymboler (i kupolen),
TEODORIKS PALATS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
