- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
622

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1904 - En statsman och skald på 1200-talet. En kulturbild. För Varia af G—n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

622

VARIA

kärlekens haf. Mytologiska bilder,
liksom bilder ur djurvärlden, förekomma
ständigt i deras dikter. Tillbedjaren
liknar sig vid Narcissos, Paris,
Pyra-mus; han lefver i elden utan att
förbrännas liksom salamandern; bräkt till
döden sjunger han, förrän han
skiljes hädan, liksom svanen; liksom
bd-silisken dör, dör, då den ser sin
spegelbild, så dör älskaren, då han
betraktar den tillbedda, och liksom
Fe-nix dör i lågorna och åter står upp,
ville han förgås och förnyas för att
sålunda måhända bättre täckas den
utvalda.

Sålunda sjöng också Peter de Vinea
vid det glänsande kejsarhofvet, där
österländska seder och österländsk
skönhetsdyrkan rådde, i konstfullt
svarfvade canzoner denna smäktandc
kärleks lof, och tillika med kejsar
Fredrik själf ocih kung Enzio deltog
han i kampen om den krans, som vid
sångartäflingarna blef segrarens pris.

I dig, madonna, lefver jag och andas,
Och dig jag återsänder nu mitt hjärta.
Mig tycks alt snart den dagen skulle randas
Då jag får fordra kärlek af ditt hjärta!
Jag bidar än, men snart till dig jag ilar
Med fyllda segel, styr till dig min kosa,
Och hem jag söker där, o sköna rosa,
Där ljuft mitt hjärta mot ditt hjärta hvilar.»

sjöng han i en canzone. Och hvad
annat än kärleken är det väl som är
ämnet för den enda sonett, som
man känner af Peter de Vinea och
som förskaffat honom äran att på vissa
håll anses för den förste
sonettförfattaren. * Denna sonett, som äfven i
sin ursprungliga dräkt icke kan
sägas förråda den ledighet som stor öf-

* Man skulle troligen komma sanningen
närmare genom alt kalla Peter de Vinea
den äldste italienske sonettförfattaren, ty
Guittone d’Arezzo, som också angifves som
skapare eller omskapare» af sonetten, var
omkring tjugu år yngre än Vinea, och
Ja-copo da Lentini, den ende af den
sicilianska skolans sångare som författat något
af-sevårdt antal sonetter, hade sin
blomstrings-tid som skald vid tiden för Vineas död.

ning förlänar, lär vara upptecknad från
ett manuskript i Bibliotheca
Riccar-diana i Florens och kan med
bibehållande af originalets rimkonstruktion
tolkas i ungefär följande:

Då kärlek inan ej kan med ögon skåda
Och icke kroppsligen med händer röra,
Så dårlik tro kan ibland några råda
Som skulle kärlek intet kallas böra.

Därför att kärlek kan vårt sinne röra
Och hjärtat, och dem blindt beherrska båda
Med sådan makt att de dess vilja göra,
Den mera värde har, än det vi skåda.

Den starka kraft magneten ägt och äger
Den ser man ej, och dock den järnet drager
Med makt som skulle händer dit det föra.

Jag därför tror förvisst att hvad man säger
Dock kärlek fins, och jag för gifvet tager
Att sådan tro i allan tid skall råda.»

Om Peter de Vineas diktning
sålunda är något enahanda, finner man
så mycket mera omvexling i hans lif.
Och det är endast att förundra sig
öfver att en statsöfverhufvudets förste
tjänare i denna orosfyllda tid
någonsin för alla de viktiga värf som ålågo
honom fann tid att syssla med den
subtila skaldekonsten. Om hans
tidigaste lif vet man endast att han föddes
i Kapua af fattiga föräldrar och att
han studerade juridik i Bologna, där
han för att kunna uppehålla sig till
och med måste tigga sitt bröd. Redan
år 1212 då den unge Fredrik af
Hohen-staufen lämnade Apulien, (södra
Italien och Sicilien), det rike han fått i
arf efter sin moder, för att begifva
sig till Tyskland och tillkämpa sig sitt
fädernearf, det tysk-romerska
kejsardömet, var Peter de Vinea i hans
tjänst, och den som studerar kejsar
Fredrik II :s händelserika historia,
möter där öfverallt den lärde
kapuana-rens namn.

Det var denne, som gjorde utkastet
till kejsar Fredriks lagbok för det
Apu-liska riket, hvilken trädde i kraft
1231 och hvilken innefattade
noggranna bestämmelser för kyrkliga för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:27:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free