- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
676

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1904 - Henrik Ibsen. Af Jessie Bröchner. Öfvers. från förf:s manuskript. Med 10 illustrationer efter originalfotografier för Varia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

676

VARI A

HENRIK IBSEN, FOTOGRAFI HOHLENBERC.

lif. Jag följde med bäfvan. Det bar
nedåt, som hade vi stigit utför jättelika
trappsteg, tills fjällen reste sig öfver
oss som mäktiga domer. Rundt
omkring utbredde sig de dödas väldiga
stad med alla förgängelsens fasor. En
hel värld låg där under Dödens välde,
en vissnad, bleknad, slocknad storhet.
Öfver det hela bredde sig ett dimlikt
ljus, dystert som ljusa kyrkomurar,
som hvita grafkors sådda öfver
kyrkogårdar — och öfver hela den mörka
vidden ändlösa rader af bleknade
skelett. Jag isades vid denna syn, där
jag stod vid ängelns sida. Se, sade
han, allt är fåfänglighet. Då kom där
en susning lik den första aningen om
en annalkande storm, lik en
tusenfaldig, stönande suck, den växte till en
tjutande orkan, som kom de döda att
röra sig, och de sträckte armarna efter
mig... Jag ropade högt och vaknade
våt af nattens kalla dagg.

Den drömmen, säger Ibsens gamle
skolkamrat, kan för visso betraktas
som ett omen, en profetia om hans

senare lif som skald och författare —
den dröm han hade som gosse anger
grundtonen i hela hans kommande
författarskap.

Efter sin komfirmation lämnade
Henrik Ibsen föräldrahemmet vid
femton års ålder. Ingen möjlighet
fanns för honom att få idka
konststudier, hvilket säkert vid denna tidpunkt
varit hans önskan, och han anställdes
hos apotekare Reimann i Grimstad, en
liten stad med 800 invånare. Där
stannade han till mars 1850, då han
flyttade till Kristiania. Under
Grimstad-tiden blef poeten målaren
öfvermäk-tig. Utom sitt första drama, Catilina,
skref Ibsen nu flera dikter, och ofta
måste han för att få tid härtill låta
arbetslampan brinna till långt in på
nätterna, ty han hade icke blott sitt
dagliga arbete att sköta, han (måste
äfven bereda sig till studentexamen
för att, som hans afsikt var, kunna slå
in på den medicinska banan. Och
dock togo säkerligen de litterära
arbetena lejonparten af hans tid och
intresse i anspråk. Hans dikter från
denna tid äga ett drag af drömmande,
melankolisk resignation, men i de
flesta finnas dock tecken, som varsla om
de kommande årens Ibsen.
Revolutionära känslor vakna inom honom,
framkallade och närda af 1848 och
49 års politiska händelser, och tvinga
honom att känna varmt för de
förtryckta. Dessa känslor, som voro föga
ägnade att behaga de goda
Grimstad-borna, med hvilka Ibsen för öfrigt
ej stod på allra bästa fot, förebåda
mycket af det som senare kommer
att karaktärisera hans verk. Hos
Henrik Ibsen i Grimstad finnes in nuce
Henrik Ibsen trettio ’år senare; redan
vid denna tid var han i mer än ett
afseende en ensam man. Ibsen, som
senare uppkastat frågor, dem världen
haft all möda att besvara, börjar
redan i Grimstad gifva uttryck åt
spörjande tvifvel och skepticism och en och
annan gång åt önskningar, som se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:27:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free