- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 7 (1904) /
678

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1904 - Henrik Ibsen. Af Jessie Bröchner. Öfvers. från förf:s manuskript. Med 10 illustrationer efter originalfotografier för Varia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

678

VARI A

ännu mer för två», och de två vännerna
lefde under ytterligt »poetiska»
förhållanden. Efter en hastig förberedelse
vid Heltbergs välkända studentfabrik
aflade Ibsen sin första och enda
akademiska examen på ett allt annat än
lysande sätt, såsom hans betyg, dateradt
den 3 september 1850, intygar;
några af hans vitsord, särskildt i latin,
grekiska och matematik, voro t. o. m.
ovanligt dåliga. Man må emellertid
komma ihåg, att Ibsen dref sina
studier under utomordentligt
ogynsam-ma förhållanden och att hans tankar
under denna tid voro starkt upptagna
på annat håll. Under det att han
studerade under Heltbergs auspicier, blef
han icke blott bekant med Björnson,
Vinje och andra, utan blef äfven lierad
med några unga män af avancerade,
för att ej säga revolutionära politiska
åsikter. Han komprometterade sig
dock aldrig och blef ej heller
intrasslad i de svårigheter, hvari några af
hans vänner råkade. Han fortfor med
sina litterära och journalistiska
arbeten : de medicinska studierna hade han
uppgifvit och bestämt sig för den
litterära banan. Ibsens första försök
publicerades under pseudonymen
Bryn-julf Bjarme, och det var medan han
begagnade detnna pseudonym, som
hans vän Schulerud för hans räkning
träffade det första aftalet med
förläggare; han sålde nämligen till
Stens-balle rätten till en första upplaga på
4- à 500 exemplar af »Kæmpeheien»
och dikten »Guldharpen» för en
summa af 25 daler specie, hvaraf tio
utbetalades vid undertecknandet af
kontraktet, dateradt den 19 dec. 1850,
och den resterande summan skulle
erläggas, då 250 exemplar blifvit sålda.
Men beklagligt nog råkade Stensballe
på obestånd, innan bestämmelserna i
kontraktet hunnit uppfyllas. Ibsens
nuvarande förläggare, den
framstående Köpenhamnsfirman Oyldendalske
Boghandel, har bringat honom mera
lycka; den har utgifvit 104 upplagor

af hans arbeten, hvaraf flera utgått
med 10,000 exemplar eller mera —
siffror, som tala för sig själfva, då
man tar i betraktande, att
innevånareantalet i Danmark och Norge
tillsammans betydligt understiger 5
millioner. »Brand» och »Per Qynt» komma
i främsta rummet med respektive 15
och tolf upplagor.

Ett betydelsefullt aftal träffade Ibsen
med Bergen-teatern, då han i följd af
sin bekantskap med den ryktbare
viol-onisten Ole Bull där anställdes som
dramatisk författare. Efter en kort
resa följande år till Köpenhamn och
Dresden på teaterns bekostnad,
uppgjorde Ibsen nytt kontrakt på 5 år
och med årlig lön af 300 daler specie.
Därmed börjar en period af praktiskt
arbete för teatern, som tvifvelsutan
bidrog att utveckla Ibsens enastående
tekniska färdighet, hvilken så många
dramatiska författare förgäfves sökt
efterlikna. Hvarje år uppfördes ett
nytt skådespel af Ibsen, som själf
gjorde skisserna till en mängd
kostymer och dylikt; flere af dessa
teckningar finnas ännu i behåll. På det
hela taget förde Ibsen ett stilla,
iso-leradt lif. Men en person åtminstone
var en gärna sedd gäst hos honom,
domprosten Thoresen, hvars dotter
Susanna Daae Thoresen (född
d. 6 juni 1836) sedermera blef Ibsens
hustru.

Efter fem års förlopp lämnade Ibsen
enligt egen önskan Bergen, som han
åter besökte trettio år senare (1885)
för att leda uppförandet af »Fru Inger
til Östråt». Senare har Ibsen för
öf-rigt — i motsats till Björnstjerne
Björnson — visat blott föga intresse
för den sceniska framställningen af
sina dramer; han har jämförelsevis
sällan besökt teatern, och fastän han
ofta komplimenterat framstående
skådespelerskor, som uppträdt i hans
dramer, så förefaller det, som om han
endast motvilligt bevistat äfven gala-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:28:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1904/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free