Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1904 - Personer och händelser. Af O. H. Dumrath - Fredssaken och de interparlamentariska fredsmötena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredssaken
och de inter [-parlamentariska-]
{+parlamenta-
riska+} freds
mötena.
Ibänöelöer
Medan kriget borta i
Östern skördar det ena tu-
■ sentalet människolif efter
■ det andra, utan att för den
skull framtvinga ett
afgö-rande, som kunde lända till
fred, och Europas
regeringar och ledande kretsar med ett verkligt
olympiskt lugn åse ett slaktande, som väl
ändå borde gifva till och med
milita-rismens och krigets mest förstockade
anhängare åtskilligt att tänka på, arbeta
fredsvännerna på det prisvärda målet
att genom internationellt samförstånd
och internationella öfverenskommelser
förebygga, att möjligen uppstående
tvister och misshälligheter för framtiden
skola slitas med vapnens tillhjälp. Den
franska baronen d’Estournelles de
Con-stant tillkommer äran af ett outtröttligt
arbete på att få till stånd dylika
internationella öfverenskommelser, och han
har också sett sina ansträngningar
krönas af närmandet mellan Frankrike och
England, hvilket ledt till en
öfverens-kommelse mellan dessa båda makter
om att hänskjuta mellan dem
uppstående tvistefrågor till skiljedomstols
af-görande. Befrämjande för fredssaken
har därvid de besök varit, hvilka
representanter för fredsgrupperna i de båda
ländernas parlament aflagt hos
hvar-andra, hvarigenom själfva folken bragts
att bättre förstå hvarandra. Nu har
ordningen också kommit till de
nordiska folken, och på inbjudan från de
franska fredsvännerna ha svenska, norska
och danska folkrepresentanter ur de
respektive ländernas riksdagar aflagt ett
besök i Frankrike, sedan dessförinnan
äfven Sverige biträdt skiljedomsidén
och i detta syfte ingått fördrag med
främmande makter. Det står att
hoppas, att de svenska
representanterna från sin färd skola hemföra
varaktigare intryck än från blott
banketter och högstämda festtal, och att
mången impuls till framåtskridande och
andlig lyftning skall bli resultatet af
deras resa. Trots sitt bullersamma
parlamentariska lif och sina partistrider
erbjuder Frankrike så mycket godt,
vackert och lärorikt så väl i sin
befolknings lif som i sin kultur, sin
litteratur, konst och vetenskap, att till och
med en så pass flyktig personlig
beröring med detta land, som kan komma
ifråga för de svenska representanterna
under deras besök, torde verka
fruktbringande och i mycket bidraga till
att korrigera en uppfattning, som
alldeles för mycket påverkats af tyska
inflytanden. En annan fråga är
visserligen, om något egentligt vinnes för
fredssaken. Man må hoppas det, men
i alla händelser skall denna ännu länge’
endast långsamt växa, om den icke rent
af äfventyras af händelsernas
utveckling i Östern, som ingen kan förutse.
Så länge det ännu i makternas råd
sitter ett mer än halfbarbariskt land, hvars
ledande klass stöder sig på militära
eröfringar, en allt öfverskyggande
polismakt och ett kyrkligt välde af
dunklaste slag, är världsfreden ännu
långt ifrån betryggad. Rysslands
slutliga seger borta i Östern torde icke
heller vara särdeles ägnad att undan-
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
