Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 12, december 1904
- Litteraturkrönika. Af Jacobine Ring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
751
måga att kasta nytt ljus öfver mörka
punkter i vår fornnordiska gudalära,
den synes mig betydelsefull. Hvad den
lyckas eller icke lyckas skänka i detta
afseende intresserar framför allt
fackmannen och faller uteslutande under
hans domvärjo. Men hvad som ger
den ett rikt intresse för alla, som vilja
och kunna tänka öfver til! de
mänskliga religionernas historia i det hela
hörande frågor, är de klara ljusflöden
redan de nu meddelade uppsatserna
kasta öfver nya vägar på detta
område.
Främst ur denna synpunkt är
af-handlingen om gudamjödet i den
nordiska mytologien och den skarpsinniga
utläggning af den ursprungliga
Fjol-nersagan professor Schiick lämnar af
utomordentligt värde. Måste man
icke alldeles ofrivilligt uppdraga en
parallel mellan innebörden i det
asa-lärans sakrament med dess tillägnelse
på mystisk väg af gudapersonen,
författaren lägger in i Fjolnersagan och
kristendomens nattvardssakrament,
endast med den skillnad som följer
däraf, att det hedniska sakramentet
hör hemma i en religion, som endast
är ritbildande, men det kristna i en,
som äfven är dogmbildande.
*
En bekantskap af sällspordt intresse
för dem, hvilka söka framtidens
religion, men icke kunna finna den inom
de antropomorfiserande
mytologiernas krets med deras tilläggande af
mänskliga egenskaper åt sina flere
eller färre gudar eller gudomspersoner,
är Bengt L i d f o r s ’ Fragment
och Miniatyrer. Den
panteis-tiska världsåskådningen vinner
många stödjepunkter och får många nya
vägar öppnade för sin tanke af de
resultat ur den moderna
naturvetenskapens skattkammare, som han där
samlat och i lättfattlig och tilltalande
form framlägger för de på detta
område lekte. Af speciellt intresse är
den redogörelse han, liksom Sabbatier,
lämnar för de nya teorier om
Hfsfenomen inom den oorganiska naturen af
samma slag som inom den organiska,
hvilkas upptäckt kullstörtar alla de
gamla satserna om en oöfverstiglig
gränsskillnad mellan dessa världar och
på ett så storslaget sätt komplettera
utvecklingsläran.
Ett arbete slutligen, som torde
komma att finna många vänner, är
doktor Lydia Wahlstöms
Nutidsfrågor.
Man kan ej annat än skatta det
varma hjärtelag och den ideella
läggning, som tala ur denna bok. För
min personliga del saknar jag dock
ett där, som för mig står som
väsentligt i skrifter af denna art: full
klarhet öfver världsåskådningen och
bestämdhet i dess formulerande. Man
får icke alldeles gifvet för sig, hvem
Lydia Wahlström innerst är och hvart
hon i djupare mening syftar genom
det konglomerat af Fredrika
Bremer-förbundets och K. F. U. K:s
lärosatser, som närmast synas bilda
stommen i hennes lifsåskådning.
Bjärtast framträder denna brist i
den ställning till dogmen om Kristi
gudom, som hon intager i »ett stycke
lekmannateoiogi» . Hon påstår icke,
att hon icke tror på denna dogm,
men hon erkänner icke heller klart
och oförbehållsamt, att hon tror pá
den. Man vet icke, hvar man har
henne. Jag skulle nästan vilja säga,
att hon går kring dogmen i fråga
som katten kring het gröt. Man
saknar ej blott det banbrytande snillets
förmåga, utan äfven den utpräglade
karaktärens vilja att ge fullt och för
en hvar som vill fatta det
uppfart-bart besked i hennes framställning.
Hon visar icke förmåga to make
a distinction, vare sig af
samma eller motsatt slag med den Orvar
Odd på tal om samma dogm påpekar
hos Qeijer i berättelsen om hans di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:59:49 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1904/0756.html
