Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1906 - Ett gemensamt språk för alla. För Varia ur en utländsk källa - Babelstornet i 20:de seklet - Franskan var förut ett universalspråk - Från Volapük till Esperanto — världens enklaste språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resande sina tjänster och tigga
drickspengar.
Ryska talas af hundra miljoner
människor; tyska af 70 miljoner; spanska
af 60 miljoner.
Franskan intar endast femte platsen
i stället för den andra, som det länge
besatt, omedelbart efter ryskan. Detta
beror på att Frankrike, i stället att
följa sina rivaler anglosaxares,
germaners eller slavers exempel, icke ökar
antalet af sina barn.
Emellertid har en storartad
kolonial-utvidgning öppnat vida horisonter för
Frankrike. Tack vare Algeriet,
Vestafrika, Madagaskar och Indokina, är
det antagandet icke djärft att de 45
millioner fransmän, som i dag försvara
»världens vackraste tungomål» skola
vuxit till 100 miljoner inom två
sekel.
Franskan var förut ett universalspråk.
En människa, som behärskade de
fem uppräknade språken kunde utan
svårighet färdas hvar som hälst i
Europa. Men man kan ej fordra af alla
människor att de skola kunna sex språk.
Och härmed begynna de motigheter
af alla slag som framkallas af
mångfalden och olikheten af dialekterna.
Önskan om och följaktligen idén till
ett språk, som kunde förstås öfverallt,
har således måst gifva sig tillkänna
mycket tidigt. Medeltiden fyllde detta
behof med latinet. Därefter intog
franskan dess plats och behöll den
under två hundra år. Tack vare de
franska arméerna, den franska
diplo-tin, franska skriftställare och artister,
blef franskan i 17 och 18 seklen
språk-vehikel för alla dem, som hade något
att säga. Förbunds- och fredstraktat
redigerades på franska. Denna
supremati fick sin mest slående bekräftelse
genom följande täflingsämne, som
Akademien i Berlin utfärdade år 1783:
»Hvad är det som gjort franska
språket universelt? Hvarför förtjänar det
denna företrädesrätt? Kan det antagas
att så skall förblifva?»
Det franska språket har icke
bibehållit denna särställning. Det gäller
nu för tiden ej allenast att sätta idéer
i rörelse, att utveckla dem i ett
harmoniskt och klart språk, utan att
af-sluta affärer, afsluta dem fort och bra,
för att triumfera i en ihärdig
konkurrens. Jorden är icke mindre
omfångsrik än fordom, men den är för visso
mycket mindre. Ångan, telegrafen,
telefonen, ha minskat eller upphäft
afstån-den. Om man kan på tre minuter
skicka från Paris till New-York eller
från London till Kalkutta tjugo ord,
hvilkas verkan skall göra sig gällande
öfver hela världen, måste dessa ord
vara lånade från ett idiom, som
förstås öfver hela världen. Svårigheten
var redan löst hvad aritmetiken
beträffar, genom dess tio, universelt antagna
tecken, hvilka kombinerade sinemellan
sätta miljarder i rörelse. Medels
trekantiga flaggor i olika färger föra
fartyg från alla länder en fullständig
korrespondens sinemellan (det är den
internationella flaggkodexen). Var det då
omöjligt, att på det talade ordet
till-lämpa, hvad som i viss mån blifvit
gjort för det skrifna ordet, och finna
ett öfvenskommet och universelt språk?
Bacon, Descartes, Leibnits hade redan
tänkt därpå.
Från Volapuk till Esperanto-världens
enklaste språk.
Åtskilliga försök ha gjorts med föga
framgång. Volapuk, som skapades 1879
af doktor Schleyer, katolsk präst i
her-tigdömet Baden, en framstående filosof,
som sades känna 56 språk, visade ett
märkbart framsteg. Schleyer hade
ägnat tjugu år åt sitt verk. Han fick
genast entusiastiska anhängare i
synnerhet i Tyskland och Centraleuropa.
I Frankrike däremot utgjorde Volapuk
ett outtömligt ämne för
karikatyrtecknare och vådevillförfattare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
