Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1906 - Ett gemensamt språk för alla. För Varia ur en utländsk källa - En armé på 100,000 man — Marie-Therèsé’s odyssé - Man förstår människor, hvilkas språk man ej känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det utvecklades, omkring 6 meter i
längd; hopviket reducerades det till
formen af ett vanligt bref.
Marie-Thérése afgick från Paris den
20 april 1903 och passerade i följd
genom Schweiz, Belgien, England,
Spanien, Portugal, Algier, Italien,
Österrike, Ungern, Tyskland, Holland,
Norge, Sverige, Finland, Bulgarien,
Ryssland, Persien, Sibirien, Japan, Förenta
Staterna, Kanada och återkom till
Paris den 25 januari 1904.
Man forstår människor, hvilkas språk
man ej känner.
År 1903 hade i närheten af
Luxem-bourghotellet i Paris en folksamling
bildats omkring två personer, hvilka
talade högljudt utan att lyckas göra sig
förstådda. En skolgosse tränger genom
hopen och tilltalar främlingen på
Esperanto. Denne blef genast glad och
förklarade på doktor Zamenhofs språk
att han var ryss och önskade besöka
en sin landsman som bodde vid
avenue de TObservatoire.
Må man icke inbilla sig att man,
för att tala korrekt esperanto, skulle
behöfva månader af studier! År
1895 erfor en journalist i Odessa att
till staden anländt två svenska
studenter, hvilka genomreste Ryssland utan
att använda annat språk än Esperanto.
Han beslöt att interviewa dem och köpte
en ordbok öfver det nya språket.
Efter att ha studerat den under dagens
lopp kunde han på kvällen samtala med
de två studenterna.
För ej länge sedan berättade
tidningarna om ett missöde, som drabbade
en skräddare från Odessa, hvilken, då
han steg iland i Boulogne-sur-mer, blef
anklagad för stöld och kastad i
fängelse. Den olycklige bedyrade sin
oskuld utan att kunna göra sig förstådd.
Hans advokat fick då idén att ta sin
tillflykt till Esperanto. En rysk
Esperanto-ordbok öfverlämnades åt den häk-
tade; samtidigt studerade domaren det
universella språket: Slutligen kunde
man göra sig förstådd och skräddaren
från Odessa befanns helt och hållet
främmande för den stöld hvilken
tilllagts honom samt blef försatt i frihet.
Frågan om världsspråket Esperanto
är för närvarande pä dagordningen,
men man får därför icke glömma att
försvara och utbreda de nationella
språken.
Ingenting är mera önskvärdt än att
Esperanto skall kunna tjäna den resande
och affärsmännen som ciceron. Men
därtill bör också dess roll inskränka
sig. Det universella språket bör vara
ett hjälpspråk, som gör tjänst vid sidan
af de nationella språken; men det bör
ej söka ersätta dessa och bringa dem
i misskredit.
Skalden Mistral säger mycket riktigt:
»Om en nation råkar i fångenskap,
har hon dock i sitt våld nyckeln till sitt
fängelse, så länge hon bevarar sittspåk».
Nationen kan eröfras och böjas under
ett svårt ok, men hon dör icke.
BABKF.S TOUN\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
