- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
61

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. II. Stugan i skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skola förstås ibland få besök — andra
af patrons tjänare skola komma dit,
och ibland kommer patron själf. Jag
kan just undra, om patron kommer att
tycka om dig, din spoling, tillade han
med ett egendomligt skratt.

Och därpå fortfor han att sjunga
den så kallade patrons lof, som enligt
hans utsago var den snällaste
människa och den liberalaste husbonde.
Han var fransman, hette baron de
Ouérin och hade nyligen slagit sig ned
på Longclerc Castle, herrgården, till
hvilken skogen och ägorna hörde. Det
fanns endast en sak i världen, som
kunde göra baronen ond, och det var,
om några obehöriga personer gjorde
intrång på hans område. Det skulle
blifva ett af Charlies göromål att passa
på att ingen, som ej vore i baronens
tjänst, närmade sig stugan. Andra
assistenter hade antagits för att patrullera
i aflägsnare delar af skogen.

— Endast en del af mina göromål?
frågade Charlie. Jag får alltså äfven
annat arbete? Han fann det i själfva
verket litet besynnerligt att just han,
en gosse från staden, blifvit utsedd till
dylikt arbete i denna skogstrakt. Han
antog emellertid, att den omvände Jasper
Lomax hyste en viss vänskap för den
oomvände John Hext.

— Ja, nog skall du få annat göra,
hvilket, skall du få veta i morgon,
lydde Jaspers svar, som uttalades i så
kort ton, att Charlie afstod från alla
vidare frågor.

Den långa marschen under de
hoptrasslade grenarna förde dem omsider
till en öppen plats. Midt på densamma
syntes gaflarna och väggarna af en
gammal stuga.

De hälsades af ett häftigt hundskall,
som dock genast upphörde vid en
särskild hvissling från Lomax. Han tog
upp en nyckel ur fickan, öppnade en
massiv ekdörr och knuffade in sin
medhjälpare i en förstuga. Till höger i
denna ledde en dörr till
boningsrummet.

En tändsticka ströks, ett ljus tändes
och Charlies blinkande ögon gledo öfver
ett hemtrefligt rum, som såg ut, liksom
om det blifvit ditsatt från en
teaterscen, hvarest det gjort tjänst som »ett
hvardagsrum i en skog vaktarstuga».
Gevären öfver kaminen, räfsvansarna
på väggen och de uppstoppade
fasanerna i sina glaslådor voro alla typiskt
realistiska. Men Charlie, som ej kände
till yrket, observerade icke det tillgjorda
sätt, hvarpå alla dessa saker
arrangerats med hänsyn till att göra effekt,
liksom ock att altsammans var alldeles
nytt. Till och med en mycket mera
erfaren kritiker skulle kanske ej hafva
fäst sig vid de teatraliska anordningarna
i Jasper Lomax hvardagsrum, utan
skulle hafva förklarat dem på så sätt,
att han ju så nyligen blifvit anställd
och därför ännu ej hunnit åstadkomma
någon hemtreflig oordning.

— Nu skola vi äta kväll, sade
Lomax, sedan skall jag visa dig din
kammare.

De hjälptes åt att laga maten i köket
med sitt nedrökta tak och sitt stengolf
på andra sidan om farstun, och medan
de åto, ledde Lomax samtalet på
Charlies barndom samt utfrågade honom
mycket behändigt rörande hans
förhållande till fadern. Det kröp då fram,
att gossen aldrig tagit aktiv del i faderns
arbete, fastän han haft fullkomligt reda
på deras inkomstkälla och en gång eller
par till och med skickats i något ärende
till Bermondsey, hvarest Hext hade sitt
falskmynteri.

— Gamle John hade således inte för
afsikt att lära dig yrket, sade Lomax
fundersamt, i det han gnagde på ett
kaninlår. Han kanske tyckte att ditt
samvete var för ömtåligt för att fuska
med dollars och gulingar, eller hur?

Gossen rodnade — han rodnade
ganska lätt, ja, det gjorde Charlie Hext.

— Inte var det just något fel med
mitt samvete, svarade han en smula
trumpet. Det, som var godt nog för
pappa, skulle väl varit godt nog för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free