Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1906 - När människan dör, upphör hon då att finnas till? Af Annie Besant. (Ur teosofisk tidskrift.) Illustrerad för Varia af Lydia Skottsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår sjal, hvarje varm önskan att hjälpa
en lidande broder eller syster, hvarje
förhoppning, hvarje sträfvan, hvarje
kamp för att tjäna mänskhgheten blir
här det stoff, hvaraf vår utveckling
skapas. Tänk väl på, hvad detta
innebär! Huru många af er skulle icke
önska kunna gifva mer än edra
för-mögenhetsvillkor tillåta, verka mer i
människokärlekens tjänst än det nu är
eder möjligt! Till dem säger jag: ’’Låt
ej ditt hjärta brista af sorg, du som
lider med de lidande i världen! Skänk
dem all din medkänsla, sörj med den
sorgsne, gläds med den lycklige! Ty
hvarje känsla, som rört sig i ditt bröst
under ditt jordelif, kommer åter, när
du nått de himmelska boningarna, och
af dessa känslor skall du där bygga
upp, icke längre fåfängliga
förhoppningar, utan verklig förmåga att verka
och hjälpa. När den tidpunkt en
gång ånyo nalkas, då du skall
åter-födas till ett nytt jordelif, inträder du
däri med hjärta och hufvud fyllda af
känslor och planer för mänsklighetens
väl och äfven med förmåga att utföra
dessa planer”. — Hvilken tröst som
ligger i detta glada budskap från andra
sidan, det veta de bäst, hvilkas hjärtan
varit nära att brista af sorg öfver allt
elände, allt lidande på denna vår jord.
På samma sätt förhåller det sig med
alla andra känslor, som här på jorden
röra sig inom vårt bröst. Kärleken
bereder oss i allmänhet lika mycken
smärta som glädje — ofta mera. Rygga
ej tillbaka för den smärta, som följer
med en ädel kärlek, blefve den än
obesvarad eller besviken! En moders
kärlek till den son, som krossade hennes
hjärta, en makas kärlek till den make,
som sviker henne, en väns kärlek till
sin vän, som blir beståndande äfven
om denne glömmer eller förråder
honom — alla dessa ädla känslor af
kärlek komma åter till oss i de högre
världarna och göra vår himmel rik och
härlig. Ty det finnes ingen mänsklig
själ, för hvilken vi bevarat vår kärlek
hel och oförminskad, icke en enda
älskad själ, som vi här nere kunna
tycka oss hafva förlorat, som vi icke
där skola återfinna. Alla älskade själar
träffas åter i himmelen, ty öfver
kärlekens förbund har dödens kalla hand
ingen makt; kärleken är odödlig och
gudomlig. Den son, som i sin
mannaålder krossade sin moders hjärta,
älskade henne dock, när han som liten
gosse lekte vid hennes fotter; endast
skenbart har måhända detta
kärleksband brustit — det skall då åter
till-knytas på andra sidan döden. — Blir
därför din kärlek dig till plåga i stället
för till sällhet, så håll dock fast vid
den, och den skall föra dig till
säll-hetens boning. Och där i kärlekens
och fridens hemvist, skall förmågan att
älska växa genom all kärlek, som här
nere syntes vara bortkastad: hvarje
sådan kärlek blir till en juvel i det
härliga konstverk, som vi där uppe
så småningom foga samman af hvad
godt vi gjort och hvad ädelt vi tänkt
här nere.
Ett annat område för ädla känslor
och själsrörelser är konstens. Huru
ofto äro vi icke här nere utsatta för
bitter besvikenhet och plågsam
vanmakt, då det gäller att i fysisk
verklighet omsätta vår fantasis sköna
drömbilder! Huru föga svarar icke nästan
alltid vår förmåga mot hvad vi skulle
vilja åstadkomma 1 Äfven här säger
jag: "Haf mod att drömma! Skapa i
din fantasi allt det sköna i toner, i färger,
i marmor, som din hand icke förmår
skapa i verkligheten! Förmågan att
skapa kommer en gång såsom följd af
din innerliga längtan att kunna göra
det. Odla den lilla förmåga, du redan
kan äga, vattna den, låt solen lysa på
den; i den skönare världen där uppe
skall det lilla fröet skjuta upp till
snillets lager, och intet af dina sträfvanden,
intet af din längtan skall hafva gått
förloradt.”
Också vår intelligens växer i denna
bättre värld, och vida snabbare än här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
