Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1906 - Det sonande blodet. En skildring från mörka tider. (Fragment.) Af Thor Högdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i tiden, tyckte dom, hade dä vart krig
jämt å ständigt, å tillräckligt med blod
hade gjutits. Men numera, sen
kri-gena tagit slut, va dä sällan eller
all-dri nån, som fick lida å dö för
människornas synder.
Nu va ju dä där pratet inget annat
än vidskepelse. Men dä passa så bra
ihop mä rättegången mot den stackars
drängen, som satt tilltalad för mord,
men som dom inte kunne öfverbevisa
om brottet. Dä gick t. o. m. så långt
att prästen i socken — dä va gamle
prosten Blomsterdal på den tiden —
på sjålfva långfredagen ställde sej på
predikstolen å ropa ut, att hvad folket
på Ljungen bäst af allt behöfde det
va dä’sonande blodet’, som skulle
rentvå dom från deras synder. Å
gubbar å käringar åjade sej å jakade högt
mä, som dom brukar te göra då
prästen sagt något, som dom tyckte om.
Ja va ju själf för ung då för å
riktigt förstå allt dä där, men dom gamle
brukade berätta om, hur de gick te.
Jo, sé, ve sista ransakningen kom
dä fram en helan hop vittnen, som
förut inte låtit höra å sej. Å både
domare å nämnd hade hört så mycke
om de ’sonande blodet’, så att dom
inte funderade två gånger, då dä ble
fråga om å fälla dödsdomen. Hvad
gamle lagman Helleberg angår, så va
dä nog en förståndig domare. Men
ingen kan undra på, att han ville hålla
sej väl mä folket. Dä hade inte vart
rådligt att sätta sej på tvären i en
sådan sak.
Hur dä va, ble dä fasta på domen
— nån öfverklagning va dä väl aldri
fråga om på den tiden — å af
rättningen ble utsatt te fram på hösten. Ja
tror dä va i oktober eller november.
Åh, ja kommer ihåg den dan, som
dä hade vart i går! Dä va kallt å
gråkulet, å rimfrosten låg hvit öfver
stubbåkrarna. Folk hade kommit hit
från många socknar. Värre än på
själfva höstmarknan! Flera timmar före
dagningen börja dom samlas ute ve
Qalgbacken. Kors, så okristligt mycke
människor dä va! Nämndemännerna
å en del andra storbönder stog där
mä långa käppar i händerna för å bilda
spetsgård kring stupstocken. — Dä va
en vanlig bastant vekubb mä
urhålk-ning för den lifdömdes näsa å haka.
— Dom, som inte kunne komma åt
å se på annat sätt, hade flugit opp i
träna å på gärsgårdar å stenrösen. En
gärsgård, där ja stog, braka ner, så
många pojkar å töser va vi som
hängde på’en. Gubbarna va klädda i
kör-kehattar, å kvinnfolket hade hvita,
ny-stärkta hufvukläden. En del käringar
smussla mä kopparbunkar å vispar
under ullschalarna. Han ska snart få
höra, hva dom skulle mä dom till.
Just i själfva dagningen hördes ett
buller å skrammel på vägen, som om
domen hade vart i antågande. — ’Nu
kommer dom!’ gick dä som ett sorl
bland folket. Bödelskärran körde fram
öfver ängarna. Om han kunne tro,
hvad dom där åbäkiga hjulena hoppa
å skramla! Å efter kom folk rusande,
mest tattare å pojkar, förstås.
Kärran stanna här nere i backen, å
fången steg å å leddes innanför
spetsgården. Dä hva rent ynkligt å se
honom. En ung, ljuslagd karl, som inte
såg alls elak ut. Men alldelas askgrå
va han i ansiktet, ögona stog som klot
i skallen på honom, å han skalf å
hacka tänder alldeles förskräckligt.
Antingen dä nu va å dödsfruktan eller å
kyla, för den stackarn hade bara skjorta
å byxor på sej å inte ett dyft mer.
Prästen läste nån ting ur en bok.
Så knöt dom ett kläde för ögona på
den lifdömde, och ett par karlar sprang
fram å tryckte ner honom på
stupstocken. Bödeln, en lång, grof karl,
som hade stått mä den blanka bilan
bakom ryggen, tog ett par steg framåt
å lät mordvapnet hvina genom luften.
Men dä ble både två å tre hugg,
innan stackarens hufvu riktigt skildes
från kroppen. Dä va ruskigt att se
på. Många som stog där svimma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
