Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. VIII. Under fromhetens mantel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyckel till gåtan, lydde det ganska
sväfvande svaret.
— För tusan, människa, ut med
språket, sade squiren och slog i ett
sista glas portvin åt sig. Vi kunna ju
slå vad om saken. Håller du på att
den mordiske uslingen, då Goodger
slog larm, befann sig i kyrkan eller
på flykt från densamma?
Stewart Rattray sände sin morbror
en egengomlig blick från sina stålgrå
ögon.
— Jag vet så litet och har hört så
litet om saken och dess
biomständigheter att jag ej skulle vara hågad att
vedervåga mina besparingar på
något-dera hållet, svarade han. Men skulle
jag på det hela taget slå vad, så skulle
jag hålla en mycket liten summa på
att han befann sig i kyrkan vid den
omnämnda tidpunkten och lämnade den
senare under fromhetens mantel och
utan att väcka misstankar. Jag skulle
dock endast våga mycket litet, emedan
det inte alls är uteslutet, att jag inom
kort skulle vilja slå vad om motsatsen,
när jag undersökt saken närmare.
Winnie, som lyssnat mycket ifrigt
utan att säga något, reste sig nu
hastigt från bordet med en feberaktig
rodnad på sina bleka kinder.
— Det är alltför hemskt
alltsammans, sade hon, då hon gick mot
dörren. Jag går ut i trädgården, kusin
Stewart, när du rökt din cigarr med
pappa och Roddy, skulle jag vilja visa
dig mitt växthus.
Nu var detta just hvad Stewart
Rattray kommit dit för — att bese en
trädgård eller ett växthus — ett stall
eller en drifbänk skulle passat honom
lika bra — med Winnie Bassett som
vägvisare, så att han kunde afskudda
sig den hemlighet, som han brann af
begär efter att få uttala, den nämligen,
att han älskade henne högre än lifvet
och önskade, att hon skulle blifva hans
för alltid. Hemkommen med ett års
permission efter en tioårig vistelse i
den heta Orienten, hade han blifvit
kär i sin intagande kusin på sitt djupa,
stillsamma sätt vid sitt första besök på
the Hall. Nu hade sex månader
förflutit sedan dess, och hvarje nytt
besök hade ökat hans lidelse, så att han
nu ej kunde tiga längre.
Uppfylld, som han var, af denna
viktiga afsikt, räckte hans
tobaksrökning icke länge, och han steg därpå
ut genom det franska fönstret i
matsalen till terassen och ned för
trappan till den gamla rosengården, där
han såg Winnies hvita blus fladdra
af och an mellan stamrosorna.
Flickan, som ej hade någon aning om
hans ärende, kom honom frimodigt till
mötes och stack in sin hand under
hans arm. Denna vänliga förtrolighet
verkade dock nedslående, ty den var
alltför kusinlik för att stärka hans hopp.
— Stewart, sade hon, i det hon
började gå af och an med honom på
gräsmattan, du är så ofantligt klok, att
jag skulle vilja fråga dig, hvad du
egentligen menade med dina ord nyss
om — om fromhetens mantel? Var
det ett tillfälligt yttrande, eller ville du
med det utpeka någon särskild person
i samband med den hemska
tilldragelsen? Det föreföll mig nästan, som
om du sade det med flit.
Rattray hade för tillfället glömt det
sammanhang, i hvilket han nyttjat
orden och måste, då han ansträngde sig
för att påminna sig det, analysera sin
ställning till saken. Han insåg då,
att han uttalat orden i följd af en
bestämd tankegång, fastän det ej varit
hans afsikt att väcka en liknande sådan
hos sina åhörare. Hans första känsla
var ledsnad öfver, att hans frieri skulle
hindras, emedan han just valt att
framföra det den dagen, då luften var
uppfylld af mord och den moraliska
atmosfären abnorm.
— Någon särskild person?
upprepade han. Huru skulle ja** med mina
ord kunnat utpeka någon, då jag inte
alls är i stånd att framkasta en
beskyllning? Vet du, kära Winnie, du måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
