Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1906 - Om telepati. Af D:r I. Nisellgo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fakta, hvilka fordra sin rätt och sitt
erkännande kommit i dagen eller
fastmer ånyo kommit i dagen. Vi befinna
oss endast vid början till upptäckterna
rörande hypnotismen, och nu dyker
redan ett nytt faktum fram, som ej
skall behöfva vänta länge på sin
vetenskapliga borgarrätt, telepatien nämligen.
Den lärda världen har redan länge
sysselsatt sig med detta märkvärdiga
fenomen, och det är först och främst
det engelska sällskapet för psykisk
forskning, som ägnat det sin
uppmärksamhet.
Detta sällskap, som grundats år
1882, har numera förutom en
filial-afdelning i Amerika, omkring 1,000
medlemmar, bland dessa män med
europeisk ryktbarhet. Sällskapets
vetenskapliga kvalifikation kännetecknas
redan af namnen på dess presidenter.
Jag skall här nämna några af dem:
den ansedde kemikern sir William
Crookes, som år 1898 tillika var
president för den brittiska associationen,
den berömde matematiske fysikern sir
Oliver Lodge, Englands f. d.
premiärminister 1. A. Balfour, den framstående
amerikanske psykologen professor
William James, den franske fysiologen
professor Richet, som tillika är
medlem af Franska institutet. Sällskapets
för psykisk forskning syfte är en
vetenskaplig pröfning och undersökning af
sådana fenomen, hvilka man vanligen
betecknar som »ockulta», det vill säga
mörka, ännu oförklarade, och hvilka
hittills icke alls eller ej tillräckligt
uppmärksammats af den redan erkända
vetenskapen. Till de ockulta
fenomenen hör bl. a. äfven telepatien. Emedan
denna är lättast åtkomlig för en
expe-rimental undersökning, och emedan
det hithörande materialet af fakta finns
att tillgå i rikligt öfverflöd, har
sällskapet först kastat sig öfver
utgrundandet af telepatien. Sina vidt gående
erfarenhetsrön har det nedlagt i sina
ständigt utkommande publikationer
»The Proceedings». På denna i veten-
skapligt afseende fullt pålitliga källa
stödjer jag mig, när jag i det följande
berättar åtskilligt om telepatien.
För att skarpt belysa det
egendomliga vid telepatien eller den omedelbara
tankeöfverföringen skall jag först lämna
en kort skildring af den vanliga, genom
sinnena förmedlade tankeöfverföringen.
En tanke uppstår inom mig, och jag
önskar meddela den åt en vän. 1
detta syfte uttalar jag tanken, d. v. s.
jag försätter genom en följd af
sammanhängande, artikulerade ljud luften
i dallring. Den sålunda skakade luften
framkallar i min väns öra en
retnings-process, som här ej behöfver närmare
beskrifvas. Denna retningsprocess
fortplantar sig till centralnervsystemet.
Resultatet består i att min vän
kommer i besittning af den tanke, som jag
genom det talade ordet släppt ut ur
mitt medvetande.
Genom processens alldaglighet har
man förslöats gentemot det underbara
och oförklarliga i det faktum att
någonting vidsträckt och materiellt, luften
nämligen, kan förmedla öfverföringen
af någonting osynligt och immateriellt,
en tanke, från den ena hjärnan till den
andra. Redan här borde egentligen
förvåningen, som enligt Plato är
början till filosofien, visa sig. Men
för-slöandet i följd af fenomentets
alldaglighet har trängt så djupt in i vår
själ, att de flesta människor glömt bort
att på det hela taget förvånas.
Men är det nu verkligen möjligt,
att omedelbart och direkt öfverföra en
tanke från en person till en annan
med uteslutande af sinnenas — i det
här fallet alltså språkets — förmedling?
Då måste alltså den ena själen kunna
verka direkt på den andra, måste äfven
på afstånd kunna utöfva en direkt
verkan, och då komma vi till telepatien.
Denna art telepatisk tankeöfverföring
skiljer sig alltså från den icke
telepatiska endast därigenom att omvägen
genom sinnena saknas. Om nu
någonting sådant som telepatien finnes, blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
