Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1906 - Zarens förrädare. Roman från revolutionen i Petersburg 1905. Af Theo v. Blankensee. Bemyndigad öfversättning - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Andrejanoff begått sin sista
ogärning! I Moskwa jäser det lika mycket
som här! En studentska ... vi nämna
med stolthet hennes namn . . . Sonja
Kowaleski, har * skjutit på den
blodhunden Trepow. Skada att kulan
förfelade sitt mål!
Gördjéjeff talade med en sådan
glödande entusiasm, att Baburins
misstankar skingrades. Han kunde ej tro att
hfin var en förrädare.
Gordjejeff berättade vidare:
— Och Petrow är nu i Petersburg!
Visste du det? Han har flytt från
Moskwa. Men här skall han bli lika
väl emottagen!
— Så du talar! sade Baburin, som
fortfarande bibehöll sin stelhet. Du
är ju riktigt i extas.
— Är det möjligt annat, Sergius
Michailowitsch? Vi älska alla vårt
kyssland’ Men hvar har du varit?
Du har inte synts till på de sista
veckorna. Jag började på att tro att
Andrejanoffs blodhundar fått fatt i dig.
— Jag har hållit mig dold.
— Det var rätt af dig! Men nu
kan du krypa ut ur ditt gömställe, ty
ingen vågar gripa dig.
— Hvad har skett? Har Petersburg
under dessa veckor undergått en sådan
förändring?
— Den unge Alexei Maximowitsch
och popen Gregori Gapon predika
friheten. Och — härvid böjde Gordjejeff
sig ned mot Baburin och fortsatte
hvis-kande — det dröjer inte länge, förrän
ett skott förkunnar att vädergällningens
dag är inne.
Denna underrättelse väckte Baburins
entusiasm.
— Hvad hör jag? I min
undangömda vrå har jag ej haft en aning
om allt detta.
Nu berättade vännen livad man hade
för planer för framtiden.
— Tyst! Tala inte så högt! I nästa
vecka är vattenvigningsfesten; midt
emot Vinterpalatset, vid Börsen, affyras
saluten. Och ett af skotten skall ej
skjutas i luften utan skall träffa sitt
mål. Vid detta tecken skola alla
samlas som vilja kämpa för Ryssslands
frihet. Samtidigt skola massorna [-samlas]-] {+sam-
las]+} vid Narwaporten, vid
Warschau-bangården, i Alexandraparken och vid
Moskwabangården. Dessa äro
samlingspunkterna.
Uppmärksamt lyssnade Baburin till
dessa ord. Nu var äfven för honom
hämndens och vedergällningens dag
inne.
— Är militären också på vår sida?
— Vi ämna inte kämpa.
Obeväpnade och med svajande fanor skall den
stora, oöfverskådliga massan vallfärda
till Vinterpalatset. Då måste zaren höra
oss! Då måste han lyssna till alla
anklagelser.
Baburin rynkade ögonbrynen.
— Det är ju vansinne! Så får det
inte gå till! Om man inte begagnar
våld och med» vapen i hand inskrider
mot alla de där despoterna, så komma
nagajkorna att användas, och om det
ej hjälper kulor och krut.
— Vänta skall du få se! Åsynen
af den oöfverskådliga massan kommer
att verka mer än vapenmakt.
— Sade du inte nyss att Trepow
var i Petersburg?
— Jo.
— Vet du inte hur han brukar kväsa
uppror?
—’ Han kommer ej att att kunna
göra någonting.
Baburin teg. Slutligen sade han.
— Men om nu militären drifver er
tillbaka?
— Då bygga vi barrikader; då gripa
vi till vapen.
— Men då är det redan för sent.
De båda vännerna hade nu kommit
till närheten af slottet. Här skildes
hopen åt i olika riktningar.
— Vill du inte komma hem till mig?
frågade Gordjejeff.
— Om jag inte Hindrar dig.
— På intet vis! Vi ha ju så mycket
att språka om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
