Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1906 - Henrik Ibsen. Af Jessie Bröchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK. 1BSEN, FOTOGRAFI HOHLEXBERG.
till Kristiania. Under Grimstadstiden
blef poeten målaren öfvermäktig. Utom
sitt första drajna, Catilina, skref Ibsen
nu flera dikter, och ofta måste han
för att få tid härtill låta arbetslampan
brinna till långt in på nätterna, ty han
hade icke blott sitt dagliga arbete att
sköta, han måste äfven bereda sig till
studentexamen för att, som hans afsikt
var, kunna slå in på den medicinska
banan. Och dock togo säkerligen de
litterära arbetena lejonparten af hans
tid och intresse i anspråk. Hans
dikter från denna tid äga ett drag af
drömmande, melankolisk resignation,
men i de flesta finnas dock tecken,
som varsla om de kommande årens
Ibsen. Revolutionära känslor vakna
inom honom, framkallade och närda
af 1848 och 49 års politiska
händelser, och tvinga honom att känna varmt
för de förtryckta. Dessa känslor, som
voro föga ägnade att behaga de goda
Grimstadsborna, med hvilka Ibsen för
öfrigt ej stod på allra bästa fot,
förebåda mycket af det som senare kom-
mer att karaktärisera hans verk. Hos
Henrik Ibsen i Grimstad finnes in
nuce Henrik Ibsen trettio år senare;
redan vid denna tid var han i mer ån
ett afseende en ensam man. Ibsen,
som senare uppkastat frågor, dem
världen haft all möda att besvara, börjar
redan i Grimstad gifva uttryck åt
spörjande tvifvel och skepticism och en och
annan gång åt önskningar, som
senare synts honom futtiga och
gagnlösa.
I n:r 431 af Christianiaposten för
1849 publicerades Ibsens första dikt,
och hans trogne vän Ole Schulerud,
som kan sägas vara den som först
* upptäckte Ibsen, försökte, ehuru
för-gäfves, att placera »Catilina», som
lb-sen sändt till Christiania. Då dramat
slutligefi trycktes, skedde det för
pän-ningar, som Schulerud lyckats låna.
Men succés blef det icke ur någon
synpunkt. I mars 1850 kom Ibsen själf
till Chistiania »med några få daler på
fickan». I början delade han rum med
sin vän Schulerud, som då redan var
student. Schulerud hade en liten
månadspänning, »otillräcklig för en och
ännu mer för två», och de två vännerna
lefde under ytterligt »poetiska»
förhållanden. Efter en hastig förberedelse
vid Heltbergs välkända studentfabrik
aflade Ibsen sin första och enda
akademiska examen på ett allt annat än
lysande sätt, såsom hans betyg, dateradt
den 3 september 1850, intygar;
några af hans vitsord, särskildt i latin,
grekiska och matematik, voro t. o. m.
ovanligt dåliga. Man må emellertid
komma ihåg, att Ibsen dref sina
studier under utomordentligt
ogynsam-ma förhållanden och att hans tankar
under denna tid voro starkt upptagna
på annat håll. Under det att han
studerade under Heltbergs auspicier, blef
han icke blott bekant med Björnson,
Vinje och andra, utan blef äfven lierad
med några unga män af avancerade,
för att ej säga revolutionära politiska
åsikter. Han komprometterade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
