- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
354

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1906 - Alphonse XIII:s bröllop - Den blifvande drottningens tillfälliga vistelseort

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Platsen, där hon måste vistas, har
sedan flera århundraden varit palatset
Pardo på Manzanares’ högra strand,
byggdt af Karl V, som begagnade det
som jaktslott, men sedan betydligt
ut-vidgadt af Philip II.

Anblicken af denna boning var väl
ägnad att förbereda prinsessan till
hennes allvarliga kallelse, i det att de
fyra väldiga, genom yttre galleriet
förbundna byggnaderna göra ett absolut
klosterlikt intryck; i öfrigt är palatset
endast skenbart ett kloster, och man
lefver där icke alls ett så fullständigt
eremitlif, som man tror. Verkligheten
var mycket mindre romantisk och
bestod i att ofantliga skaror oupphörligt
defilerade genom de kalla salarna,
hvil-kas murar kanske förvånade sig öfver
alla dessa ovanliga gäster. Omöligt
att ägna sig åt dröinmerier och
betraktelser i närvaro af alla dessa,
hvilka fika efter ett huldrikt leende.
Äfven officiella besök följde tätt på
hvarandra på Pardo under dessa sex
dagar — deputerade från cortes,
medlemmar af senaten, funktionärer
tillhörande den kungliga hofhållningen,
hedersvakter, särskildt attacherade hos den
blifvande drottningen. Under sex
dagar pågick denna defilering, utan
tvif-vel för att visa prinsessan att det till
och med i en fristad finns
botgöringar, hvilka äro hårdare än eremitlifvet.

Ändtligen den sjunde dagen, den
3 juni på morgonen, besteg prinsessan
Ena utan uppvaktning och utan eskort,
endast åtföljd af sin mor, en enkel
vagn och slog in på vägen till
Madrid.

Och se här den vackraste episoden
under alla dessa ceremonier, en episod,
som gaf det unga fästfolket revanche
för de många pröfningarna.

Halfvägs, på öppna fältet, inväntade
en ryttare vagnens ankomst. Han
hade inga följeslagare — utom kanske
helt enkelt en adjutant, som dock höll
sig på afstånd — och han var iförd
en vanlig generalsuniform. Vagnen

stannade på en vink af ryttaren, som
hoppade af hästen och, ledande denna
vid tygeln, närmade sig vagnsdörren
och hälsade på prinsessan. Det var
konungen.

Den är verkligen förtjusande och
rörande på samma gång, denna gamla
kasti-lianska sed, som Alfons XIII väl
aktade sig att ej iakttaga, denna sed, som
tillät honom att på detta sätt ensam
och inkognito gå sin brud till mötes
som den förste bäste caballero.

Vagnen satte sig därpå i rörelse
och närmade sig inom kort staden;
man hörde klockorna ringa med
festlig klang. Festklädd allmoge —
kvinnor med hvita mantillor och män med
stora hattar på hufvudet — skyndade
att fatta posto längs vägen, ty en
konung har ej endast den plikten att
göra sitt folk lyckligt, han måste äfven
låta detta folk åskåda hans egen lycka!

Men då vagnen anlände till Madrids
portar, tog Alfons. XIII afsked af
prinsessorna för att vända åter till Palacio
real, under det att hans brud fördes
till marinministeriet.

Ja, det var verkligen till
marinministeriet prinsessan Enas damer förde
henne för att där kläda henne till
brud.

Enligt gammal kastiliansk sed hade
konungen i tre af Madrids förnämsta
affärer låtit förfärdiga sex underbara
galadräkter, som han skulle skänka
sin brud. Han ville att Madrids
sömmerskor skulle taga aktiv del i
förfärdigandet af sin blifvande drottnings
magnifika utstyrsel. Som man vet
förfärdigades prinsessans iailormade,
promenad och sportdräkter, äfvensom
de luxuösa hofmantlarna i Paris, men
bruddräkten hade komponerats och
utförts helt och hållet .i Madrid. Den
var af hvit atlas, broderad med
silfver och garnerad med dyrbaraste
point de France, som man kunnat få
tag i. Guirlander af naturliga
orangeblommor skickades från Sevilla dagen
före ceremonien och anbragtes i buket-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free