Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1906 - Myran som väfvare och trädgårdsmästare. Af Dr. Georg Biedenkapp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYRAN SOM YÅFYARE OCH TRÄDGÅRDSMÄSTARE.
Af DR. GEORG
yrornas intelligenta och
harmoniska samarbete, deras fördelning
af arbetet och deras statsbildning har
icke första gången blifvit upptäckt och
noggrannare iakttagits under vårt
tide-hvarf. Redan under adertonde
århundradet hade man reda därpå, och
många saker, hvilka kommit oss
tillhanda från forntiden, låta förmoda att
man redan då ifrigt iakttagit de små
varelsernas lif. Plinius berömmer och
beundrar naturens fullkomlighet,
sär-skildt hos de minsta lefvande
varelserna, insekterna nämligen. Plutarchus
skrifver att myrornas lif är en afbild
af alla dygder, såsom vänskap, enighet,
tapperhet, ihärdighet, afhållsamhet,
klokhet och rättvisa. »Blygsamhetens
dygd», säger han, »ser man myrorna
lägga i dagen, när de, hvilka
ingenting bära, vika undan för dem, som
bära bördor, och
vishet röja de, när de i
mindre bördor dela saker,
hvilka äro svåra att
transportera hela».
Myrmidonernas
nation, bland hvilkens
härförare Achilles var
sär-skildt berömd, härleder
enligt sagan sitt ursprung
från myrorna. En pest
hade upprifvit landets
befolkning, därför för- H
vandlade Jupiter
myrkolonien i en helig ek till
människor, och denna
härstamningsteori, som
vi finna i den grekiska
sagan, är icke alls så tokig, fy mången
myrart närmar sig mer än apan
människan i fråga om intelligens. Kanske
härleder sig dock sagan endast från
myrmidonernas krigiska natur, ty äfven
däri likna de mycket de krigiska myr-
BIEDENKAPP.
orna. Äfven däri röjer sig naturens
vishet att de olika myrstaterna ej kunna
fördraga hvarandra, så att krig på lif
och död alltjämt uppstår, när myror
från olika samhällen mötas. Vår jord
skulle blifva öfverbefolkad med myror,
om dessa djur, hvilka förstå sig på
rof och slafdressyr, på att hålla
»mjölkkor», på att bygga vägar, dammar och
broar, icke ömsesidigt utrotade
hvarandra. Sedan man lagt sig vinn om att
utforska tropikmyrornas lif, har till och
med aktningen för deras intelligens
stigit ännu mer; man trodde knappast
sina ögon, då man upptäckte att
myrorna kunna väfva och därvid nyttja
lefvande verktyg, samt att de anlägga
svampträdgårdar, gödsla dem, rycka
upp ogräs och skörda.
Att myrorna hålla mjölkkor, i det
att de genom att med känselspröten
\
RÖl) VAK VARM YRA, ARBKTKRSKA.
stryka blad- och sköldlössen tvinga
dessa att afskilja sin söta, af myrorna
mycket omtyckta uttömning; att de
tappert skydda vissa växter, hvilka
skänka dem en bostad i sina rötter
eller stjälkdelar och föda dem med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
