Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1906 - Myran som väfvare och trädgårdsmästare. Af Dr. Georg Biedenkapp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina vätskor; att de
företaga
plundrings-och krigståg, och att
mången slafägare
bland dem liksom
bland människorna
urartar till despot,
under det att han är
alldeles beroende af sin
kammartjänare, allt
detta lära vi redan
i de modärna
skolböckerna i zoologi.
Men kännedom om de väfvande och
svampodlande myrorna har ännu icke
hunnit så långt, därför skall här
meddelas ett och annat, som delvis
kommit i dagen vid senaste tidens
iakttagelser.
Den röda väfvarmyran, som är mycket
utbredd i tropiska Indien, Indiska
arkipelagen och Polynesien, bor i skaror
på några hundra stycken i klotformiga
bladnästen. Ett sådant näste uppstår
i det att två bredvid hvarandra
befintliga bladkanter förenas genom en
silkes-aktig spindelväf. Det är ingen lätt
sak att öfverraska de små djuren vid
deras arbete, ty de söka fördrifva hvarje
fridstörare genom djärfva massangrepp.
En iakttagare, dr. F. Doflein, som på
Ceylon, sittande i en hög trädtopp,
trotsande myrornas svidande bett, gjorde
en rispa i ett sådant näste, såg huru
en afdelning afskilde sig från de
hundratals till försvar beredda djuren, för
att försöka laga rispan.
Vår afbildning 1
visar en arbeterska,
som borrar in de fina
klorna på sina bägge
bakre benpar i det
släta bladet, medan
hon håller
känselspröten högt upp i
luften och öppnar
tuggredskapen för att
bita till. Afb. 3
åskådliggör, hurusom den
till lagningen
utskickade afdelningen, uppställd i rak linje
bredvid hvarandra, med tuggredskapen
grep den andra bladranden och drog den
närmare sin egen bladrand, i det att
djuren med alla sex benen slog klorna
i bladet, försiktigt satte den ena foten
bakom den andra och därigenom drogo
den motsatta bladranden åt sig. Andra
arbeterskor skyndade till, afbeto de
kvarsittande resterna af den gamla
väf-naden och buro dem till andra
blad-eller grenändar, där de, i det de
liksom på kommando samtidigt släppte
dem, öfverlämnade de afskilda trådarne
åt vinden. Efter en och en half timmes
genom vindstötar försvårade
bemödanden, hade reparatörerna närmat
bladränderna så pass mycket till hvarandra
att det egentliga väfnadsarbetet kunde
börja.
Nu närmade sig arbeterskor med
larver mellan käkarna och förde den
spetsiga ändan af larven af och an
från den ena randen till den andra,
t. EX ATTAHOXAS HUFVUD I
GENOMSKÄRNING, UTVISANDE SVAMPKULANS LÄGE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
