Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 8, augusti 1906
- Det moderna Island. Af Ragnar Lundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utom vår moderna kulturs råmärken.
Men huru grundfalsk är ej denna
uppfattning. Island hade sin
storhetstid i tolfte århundradet och har sedan
legat i lång dvala under flera sekler,
beroende på de ytterst usla villkor under
hvilka det lefde, men i början af
1800-talet vaknade det åter upp och har
sedan dess skridigt framåt i såväl
andligt som materiellt afseende och dess
folk står i nuvarande stund på höjden
af vår tids kultur.
Den renässans, som Island för
närvarande upplefver, har gjort dess folk
mera medvetet om sin kraft än
någonsin förr. Nationen är ringa till
numerären, men frihetsälskande och
själf-medveten.
* *
*
På ett ytinnehåll tre gånger
Danmarks och nära en fjärdedel af
Sveriges bo endast 80,000 inv.
Folkmängden går dock stadigt framåt och en
framstående statistiker och sociolog
har räknat ut, att Island mycket väl,
om det utnyttjade alla de näringsgrenar
det har till sitt förfogande, skulle kunna
föda minst en half million människor.
En stark emigration till Amerika ägde
rum i förra århundradet och i denna
världsdel äro för närvarande bosatta
omkring 20,000 isländare. Men sedan
Island 1874 fått sin nya författning,
har emigrationen på ett glädjande sätt
aftagit.
Som bekant är det inre af Island
uppfylldt af stora jöklar och
obeboeliga ödemarker, hvarför befolkningen
slagit ned sina bopålar mest vid
kusterna. Ön har fyra städer, nämligen
hufvudstaden Reykjavik med 10,000
inv., Akureyri i Nordlandet med 1,500
inv., lsafjördur i Västlandet med 1,200
inv. samt Seydisfjördur i Östlandet
med 900 inv. Dessutom finnas öfver
fyrtio stora handelsplatser spridda öfver
hela ön.
Islands klippkuster hafva på afstånd
en vild och dyster prägel, men när
man kommer dem närmare märker
man mera lif i naturen. Nere vid
kustremsan äro boningshus uppförda
och på klippafsatserna råder ett rikt
fågellif. Det inre af ön är uppfylldt af
jöklar och vulkaner samt varma källor,
af hvilka senare några äro så lugna
att de kunna begagnas till bad, andra
äro i kokande tillstånd och åter andra
spruta vatten.
Island ligger på en breddgrad
ungefär mellan Östersund och Polcirkeln.
Det har ett tämligen mildt klimat och
kreaturen kunna gå ute på vall hela
året om. Ön saknar nästan fullständigt
skog, men man gör för närvarande
stora ansträngningar att plantera sådan,
hvartill alltinget anslår rätt stora
summor. Vid sitt besök i Danmark nu i
sommar togo de isländska
alltingsmännen med allra största intresse del af de
skogsplanteringsförsök, som gjorts å
de jylländska hedarna och som slagit
synnerligen väl ut.
* *
*
Isländarne äro som bekant
skandinaver, ehuru med någon blandning af
keltiskt blod. De äro i allmänhet ej
särdeles kraftigt byggda men sega och
uthålliga. De äro behärskade af stark
själfkänsla samt hafva föga respekt för
auktoriteter. De äro frihetsälskande
och af demokratisk läggning, lugna
och behärskade samt gästfria mot
främlingar. De äro i högsta måtto
fosterlandsälskande och för dem är Island
»det bästa land solen skiner på». En
ledsam följd af isländarnes själfkänsla
är, att de hafva svårt att associera sig
med hvarandra och hvarje bonde och
fiskare har helst arbetat för sig själf
med sitt gårdsfolk. Men på allra sista
tiden hafva också isländarne lärt sig
inse, att enighet ger styrka och
andelsföreningar m. m. hafva inrättats, hvilket
i väsentlig grad höjt näringslifvet.
Befolkningens hufvudnäringar äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0445.html
