- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
446

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1906 - Det moderna Island. Af Ragnar Lundborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

århundraden af historisk tid låg Island
öde och obebyggdt och når det till
sist togs i besittning af människor
medförde dessa dit sin kultur. Det
koloniserades hufvudsakligast af norrmän
från omkring år 870. År 930
bildades en islandsk republik med
aristokratisk författning, som ägde bestånd
till år 1262, då Island efter stora
inbördes stridigheter ingick union med
Norge och alltså blef monarki. I
of-verenskommelsen af 1262, på hvilken
hela det politiska förhållandet mellan
Island och Norge samt sedermera
Danmark hvilar, hette det bl. a.: »Vi
tillstädja Eder, konung Håkan, Norges
konung, land, undersåtar och evärdelig

skatt...... Denna öfverenskommelse

skola vi och våra arfvingar hålla med
fullkomlig trohet mot Eder, så länge
Ni och Edra arfvingar hålla den mot
oss, men vi skola ömsesidigt vara lösta
från alla förpliktelser, om den efter de
bästa mäns åsikt blifver bruten».
Innebörden af denna öfverenskommelse har
blifvit mycket omstridd. Somliga
stats-rättslärde hålla före, att Island blef en
norsk provins, andra att det blef ett
norskt skattland, d. v. s. fortfarande
en stat, men en icke suverän sådan,
och andra åter att ön förenades med
Norge genom personalunion, d. v. s.
att de båda staterna voro hvarandra
sidoordnade. Den sistnämnda åsikten
har förfäktats af så framstående
vetenskapsmän som professorerna P. A.
Munch i Kristiania och Conrad Maurer
i Munchen samt arkivarien Jon
Sigurds-son och synes äfven oss vara den
riktigaste. Island blef visserligen
skatt-skyldigt till konungen och det isländska
folket blef hans undersåtar. Men
detsamma var ju äfven forhallandet med
norrmännen. Ingenstädes i akten talas
däremot om att Island kom i
subordi-nationsförhållande till Norge. Af den
största betydelse är dock bestämmelsen,
att unionsförhållandet i vissa fall var
uppsägbart, hvilket framgår af det citat
vi anfört ur traktaten.

Island blef ett arfrike och erhöll en
successionsordning af samma innebörd
som den norska. År 1380 kom ön
jämte Norge i union med Danmark.
Enväldet infördes å Island 1662, alltså
två år senare ån i Danmark, och
därmed inträffade förvirring i landets
förvaltning och Island kom så
småningom att alltmera blifva betraktad som
en dansk provins. Den gamla
unionstraktaten af 1262 gällde emellertid allt
fortfarande och gör så än den dag som
är. Under det nittonde århundradet
började isländarne sträfva efter att
återfå sin forna sjålfständighet.
Författ-ningsstriden, som leddes af Jon
Sigurds-son, medförde att år 1871 utfärdades
»en lag om Islands författningsenliga
ställning i riket», enligt hvilken Island
är »en oskiljaktig del af danska
monarkien men försedd med särskilda
landsrättigheter». Denna lag
utfärdades emellertid utan att godkännas af
isländarne och alltinget protesterade
mot densamma. År 1874 antogs
emellertid med alltingets medgifvande en
af konungen utfärdad grundlag, hvilken
reviderades 1903. Enligt densamma
utöfvas verkställande makten af
konungen genom ministern för Island,
som är bosatt i Reykjavik och måste
»kunna tala och skrifva isländska» (d.
v. s. vara isländare). Så ofta det är
nödvändigt skall han begifva sig till
Köpenhamn och där för konungen i
statsrådet framlägga lagar och andra
viktiga regeringshandlingar. Han är
sålunda ej dansk minister utan utgör
i sin person konungens isländska
statsråd. Han är ansvarig inför alltinget.
Den förste isländske ministern är den
initiativkraftige excellensen Hannes
Haf-stein, hvilken som förut framhållits
äfven är en framstående skald.

Landets representation är alltinget,
som består af två kammare, öfre och
nedre tingdelen. Ön har egen
lagstiftning och finansförvaltning — t. o.
m. danska varor kunna beläggas med
tull — samt är i ecklesiastikt hänseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free