Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1906 - Ibillning. Af François des Paillets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var vänlig och beröfva mig inte
modet, och om ni vill att mitt hjärta
skall blomstra, bär då i morgon når
ni går ut, den med rosor garnerade
hatten, som jag känner och som jag
beundrar! Den skall säga mig, icke
att ni tar emot mitt frieri, men att ni
icke genast visar mig tillbaka.»
Nu tyckte fröken Olympe egentligen
att hennes tillbedjare blef en smula
anspråksfull. Den med rosor garnerade
hatten var hennes söndagshatt, och
hon kunde omöjligen styra ut sig med
den midt i veckan utan att väcka alla
sina bekantas nyfikenhet, ty en sådan
tilldragelse skulle omöjligt kunna
för-blifva obemärkt. Å andra sidan vore
det väl ganska grymt att väcka
för-tviflan hos en ung man, som var
be-gåfvad med så många goda egenskaper,
som var vördnadsfull’ och diskret, rik
och vacker, öm och kärleksfull. I öfrigt
är det endast första steget som kostar
på, och fröken Olympe hade ju redan
gifvit med sig i fråga om fönstren;
hon gaf äfven med sig i fråga om
hatten. Herr Pavillon hade nöjet att
se henne gå ut i den föreskri fna
pa-ryren, vändande hufvudet åt alla håll
och kanter för att öfverrumpla och
af-slöja den obekante, som enligt hvad
hon förmodade, följde efter henne.
Sedan dess kände den nu
fullkomligt lugnade tillbedjarens anspråk inga
gränser. Han framställde skriftligt alla
möjliga frågor till fröken Olympe och
dikterade henne som svar olika
toaletter och invecklade promenader. Han
kombinerade hattar, kjolar och bluslif
åt henne, han skickade henne på muséet,
rådhuset och till slakthuset. Han
öfver-talade henne att köpa en papegoja och
en hund och alla dessa- excentriciteter
hade en eller annan betydelse, t. ex.:
»Jag skulle gärna gå in på att lämna
Neuville efter vårt bröllop.»
Eller:
»Jag älskar musik och spelar piano.»
»Jag skulle med nöje sköta om ett
hushålls alla detaljer!»
Herr Pavillon, som hade nyckeln till
detta hemliga språk, roade sig
förträffligt. Hvad fröken Olympes väninnor
beträffade började de finna att hon
hade fått »nycker» och beklagade
sinsemellan detta nya sakernas tillstånd
med all den välvilja de voro i stånd till.
»Har du sett, så Olympe har
förändrat sig under den senaste månaden?
Hon är alltid tankspridd. När man
talar till henne, hör hon ingenting.
Man skulle tro att hon tänkte på
någonting annat.»
»Jag vill väl hoppas att hon inte
tänker på giftas i alla fall. Stackars
flicka, inte vill jag tala illa om henne,
men nog tycker jag oss emellan att
hon är ganska passée.
»Och såg du en sådan toalett hon
bar i går? Vid den åldern! Tycker
du då inte att det är löjligt?»
»Jag finner det först och främst
malplaceradt! Man styr inte ut sig
så där för att gå i kyrkan?»
Och damerna hade i själfva verket
icke orätt, ty Olympe hade verkligen
förändrat sig; när hon gick till ett af
sina möten, kunde hon fastän ej ens
den strängaste moral skulle kunna
förebrå henne något, emedan hon ju var
säker på att ej träffa någon på
mötesplatsen, kunde hon, säga vi, ej möta
någon bekant herre utan att gripas af
ett starkt bryderi, som genast röjde sig
genom en misstänkt rodnad.
Denne ihärdige, anonyme, opålitlige
och osynlige tillbedjare enerverade
henne. Af alla föreställningar hon bildat
sig, var ingen enda antaglig; den
hemlighetsfulle mannen förföljde henne i /
hennes drömmar och plågade henne
som en förvirrande och ödesdiger gåta.
Förgäfves försökte väninnorna få
reda på hennes hemlighet genom att
bemöta henne synnerligen vänligt och
inställsamt. Hon hade så mycket
lättare för att bevara den som hon ju
egentligen icke själf kände den. Hon
lyfte på sin höjd blicken mot himlen,
suckade och uttalade några reserverade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
