Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1906 - Hemska måltider. Af Gaston Bonnier - Hvad ormen äter, och hur många mål den förtär om året - Den eviga skönheten. Af Gustave Geffroy. Öfversättning för Varia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håriga föremål, förvarade i glaslådor;
det är filtar, hvilka ormarna slukat,
när man glömt gifva dem ny föda.
Sålunda slukade en af boaormarne i
ett menageri i Paris sin filt, som var
två meter lång och mer än en och
en half meter bred, under det att ormen
själf endast var tre meter lång. Den
behöll filten i sig en hel månad, men
en dag såg vaktaren ormen spärra upp
gapet och upptäckte ändan af den
hoprullade filten. Vaktaren tvekade icke
att gripa tag i den, och ormen, som
strax förstod hvad det var fråga om,
stretade emot genom att vira sin stjärt
hårdt kring stammen på ett träd, som
stod i buren. Vakten drog, ormen
spjärnade emot, och filten kom ut i
form af en rulle, som ej var stort mer
än tio centimeter i genomskärning.
Man har försökt nyttja ormarna till
att jaga råttor; till detta ändamål hålles
i Brasilien boa konstriktorn som ett
husdjur, som ingen fruktar. Men det
behöfs i alla fall en särsild dressyr för
att den skall kunna begagnas i och för
dessa gnagares utrotande, och jakten
kan icke utöfvas af hvilken slags orm
som helst, ty råttorna kunna mycket
väl bita ormarna och behålla
öfver-taget i striden.
Skulle icke gycklarna eller
menageri-ägarna göra bättre i att i stället för
dessa förfärliga offentligen gifna mål
lära sig tjusa ormarna? Skulle det
icke vara bra mycket roligare att vid
föreställningarna se ormarna lyssna till
musiken och slå takten med hufvudet
vid de mest omtyckta melodierna, så
som naturforskaren Franklin på sina
resor i Indien faktiskt sett dem göra?
KX RÅTTA I STRID MBD EX ORM.
DEN EVIGA SKÖNHETEN.
Af GUSTAVE GEFFROY. ,
Ofversättxixc; för varia
»Af alla de närvarande var bestämdt
fru Lebadoy som vanligt den vackraste»,
förklarade Xavier Ancel.
»Utan tvifvel, ja, utan tvifvel» sade
en ung kvinna en smula stött öfver
denna förklaring, som föreföll henne
ohöflig, »fru Lebadoy är ju alltid
förtrollande, men hon borde väl ändå
börja afstå från sina anspråk på
ungdom, och det är redan den allmänna
meningen att hennes herravälde bör
vara slut».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
