- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
488

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. XXII. Alarmskottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fruktan för ett möte, utan emedan det
var af vikt att hemligheten att han var
ute och i verksamhet bevarades. Och
likväl var han, sedan han kommit så
långt, förtretad öfver att förlora alla
möjligheter för att uppnå ett resultat
och tveksam att vända åter till sin
snälla > syster» med berättelsen om ett
grundligt fiasko. Alice Redfern började
hägra på den ensamme mannens
horisont mer än han skulle velat medge,
och det skulle vara förargligt om detta
hennes händers fina arbete, som
förvandlat honom till en trasig
fågelskrämma, skulle varit forspildt. Nå,
det fanns ju ännu en möjlighet för
att någon smula upplysning skulle
kunna vinnas, om lyckan endast ville
småle åt honom genom det
öfverhän-gande löfverkets djupa mörker.

Han trefvade fastmer än han såg
efter ett passande träd och svingade
sig, då han fann ett sådant, upp i
dess grenar med ett svagt minne af
att han för många år sedan sluppit
undan en tiger på liknande sätt. Då
han lagt tjugu fot af stammen mellan
sig och marken, slog han sig ned på
en gaffelformig gren och inväntade
hvad som vidare komme att ske.

En stund bortåt rådde djup tystnad.
Därpå togo nattens röster —
grodornas kväkande i en närliggande damm,
syrsornas knarrande, en uppflugen
fågels flaxande, hela skogslifvet, som
tystats af alarmskottet,’ äter vid, och
inom mindre än tio minuter träffade
äfven ett annat ljud hans öra —
brakandet af nedfallna grenar, då en
tung fot trampade genom snåren fram
till stället.

Näbtan samtidigt hördes frän motsatt
håll, det vill säga frän fältet bakom

häcken, ett annat ljud af dunsande
fotsteg och djupa andedrag, liksom om
en man komme springande mot skogen.

— En regelrätt församling af
klanerna, tänkte Rattray, medan han höll
sig fast vid stammen och förgäfves
försökte genomtränga mörkret, som
omgaf honom. Han hade skäl att
betrakta den ogenomträngliga
löfskärmen med blandade känslor, ty medan
den gjorde hans tillflykt tämligen säker,
hindrade den honom att se, hvad som
hände nere på marken.

Men fastän han icke kunde se, skulle
han snart få höra många saker.
Mannen, som skyndade till från skogens
inre, och den som närmade sig utifrån,
råkade anlända precis i samma
ögonblick nästan rakt inunder trädet, i hvilket
Rattray satt. Innan han fått rätt klart
för sig hvad som ägde rum, hörde
han ett barskt utrop följdt af
stönanden och pustningar, som upplyste
honom om att de två utan alla
preli-minarier råkat i lufven på hvarandra.
Brottningen fortgick en stund, och
utgången var sannolikt ännu
tvifvel-aktig, då en halfkväfd röst plötsligt
ropade:

— Jag vill vara fördömd, om det
inte är mr Lomax själf!

— Hvem trodde ni då att det var?
lydde det hastiga svaret.

— Jag tog er för en tjufskytt, mr
Lomax, jag hörde alarmskottet och
sprang hit för att se, om jag kunde
knipa honom. Nu har ni allt gifvit mig
en ordentlig dufning för besväret.

— Då kommer ni väl att åtala mig
för att hafva öfverfallit polisen, lydde
svaret, som tydligen var ämnadt att
vara skämtsamt.

(Forts.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free