Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1906 - Några dagar som turist i västra Jämtland. För Varia af E. Geete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hägra dagar son TURIST i vAstra JÄMTLAND.
KOK va Kl A AK E. OEETE.
Den trakt af Jämtland, från hvilken jag
här skall söka teckna några
hastig-hetsturer, hör ej till de mest besökta,
men jag tror ej därför att den är
mindre intressant eller sevärd.
Kommunikationsmedlen äro ej så
»moderna* som en bekväm turist kan och
vill ha dem — det är hela saken.
Följ nu bara med mig på papperet.
Du kan själf ensam göra resan, ty det
gjorde jag.
Från hvilken punkt på jordklotet
som hälst kan du ta dig fram till
Näldens järnvägsstation på linjen
Stockholm —Storlien. — Jag anlände dit en
afton i medio af augusti 1905. Min
lätta packning flyttades ned till
ångbåten »Nälden», som låg i beredskap
vid bryggan snedt emot stationen.
Klockan 6 lade den ut och började
snart kränga något till följd af blåsten.
En del af passagerarna »krängde»
redan före ombordstigningen, ty se
det var lördag. Från sjöresan kan
jag ej berätta mycket, då ovädret tvang
mig att »föra salong». Efter cirka
halfannan timme hade vi nått sjön
Näldens norra strand vid Änge i
Offerdal. Där mötte Ola i karriolen,
och vi kuskade i regn samt så
småningom äfven mörker fram till Öhnet,
omkring en mil, utan att mycket få
njuta af traktens skönhet.
Nästa morgon var det strålande
väder, och vi fortsatte — Ola och
jag — i »schäsen» förbi Tångeråsen
till det gamla bruket Rönnöfors.
Masugnen har nu legat nere många år,
och det ståtliga fallet får ej visa sina
krafter. Gården bebos nu af Vifsta
Varfs inspektor. Jag mottogs här med
en gästfrihet som är säregen för
Norrland.
Men vi skulle vidare västerut. Ett
stycke från det gamla bruket ligger
Rännö by, hvarifrån Gunnar Erikssons
armar och åror snart förde oss öfver
Rännösjön till dess västra ände
(omkring 72 mil). Och så på med
packningen.
På en s. k. landsväg — ett minne
från grufdriftens dagar — nådde vi i
mörkningen
Ytter-Ol-dens by. Som jag här
var gammal bekant fick
jag snart husrum, och
om du äfven inte är
gammal bekant lyckas
det nog, ty här är idel
vänligt och gästfritt folk.
— Men ännu var ej tid
att sofva. Fiolens
toner ljödo från
granngården, och snart var
man inne i dansen. I
Offerdal — åtminstone
i Olden — kunna de
dansa. Att bara se en
äkta jämtpolska här är
ett sannt nöje.
Spelmän är det häller ingen
brist på, och lyckligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
